Ulf Janssons Geoblogg

Boksläpp på KSLA 26:e maj - en atlas och en antologi on jordbruk och skogsbruk sedan år 1900

2011-05-23T09:41:00.013+02:00

Under ett antal år har arbetet med att ta fram en atlas och en antologi omjordbrukets och skogsbrukets historia de senaste 100 åren genomförts. Nu är det äntligen dags att presentera dessa böcker, som utkommer både på svenska och på engelska. Atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – en kartografisk beskrivning, ges ut i samarbete med Sveriges Nationalatlas och med Norstedts förlag och antologin: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – studier av de areella näringarnas geografi och historia publiceras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Kom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och träffa författare och mingla med oss, kl 18!!! (se program nedan)

Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: 08-54 54 77 20. kslab@ksla.se (Observera att föranmälan är obligatorisk!)

PROGRAM Kl. 18.00 – 20.15

Moderator: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU.

Välkomsthälsning och inledning Åke Barklund, Akademiens sekreterare och VD.

Om projektets utveckling, målsättning m.m. Ulf Jansson, FD i kulturgeografi vid Stockholms universitet och temaredaktör för atlasen och redaktör för antologin, och Leif Wastenson, professor emeritus, Stockholms universitet samt chefsredaktör för Sveriges nationalatlas.

Om antologin: Hans Antonson, FD i kulturgeografi och forskare vid VTI och redaktör för antologin.

Att göra en atlas: Ulf Jansson

Det kartografiska arbetet med atlasen: Pär Aspenberg, redaktör, Norstedts.

Reflexioner över antologin och atlasen: Iréne Flygare, docent i agrarhistoria och forskningschef vid Upplandsmuseet samt författare både i antologin och i atlasen, vidare en av författarna till femte delen av ”Det svenska jord-brukets historia”, som omfattar perioden 1945-2000.

Ett sekels agrar markanvändning – kontinuitet och förändring: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och huvudredaktör för och författare av ett av banden i ”Det svenska jordbrukets historia”,

Panelsamtal och möjlighet för auditoriet att ställa frågor

Kl. 20.15 Mingel i Oscars Källare

Se mer om programmet på KSLA:s hemsida.

Neogeografi och Frivillig geografisk information

2011-02-01T16:23:00.003+01:00

Under de senaste åren har begreppet neogeography och neographers kommit till användning allt mer. Det är inte alltid i positivia ordalag och begreppet definieras lite olika. Neogeografi kan man säga är en blandning av element ur GIS och andra webuttryckssätt (bloggar med mera). Man tar de enklare analyserna, eller inga analyser alls och gör ett "light GIS" skulle man kunna säga.

Andrew Turners bok Introduction to neogeography är ett exempel på att många numera ganska enkelt kan skapa kartor på Internet. På O'Reillys hemsida som förlägger boken kan man läsa:
"Neogeography combines the complex techniques of cartography and GIS and places them within reach of users and developers." man behöver numera inte heller kunna så mycket om GIS-tekniken bakom för att skapa bra kartor. Det dyker upp mängder av tjänster som bygger på öppna API från exempelvis Google.

Det finns också en slags misstro mellan Neogeografer och GIS-specialister. Det är inte så konstigt eftersom Neogeograferna inte gör eller kan göra samma avancerade saker som man kan göra med dyra programvaror.

Några har dock vänt sig mot begreppet och menar att Neogeography inte är något bra begrepp. Goodchild lanserade begreppet "Volunteered Geographic Information" (VGI) för att beskriva exempelvis Google earth och liknande där många läggar upp egna. Jag vet inte riktigt vad det skulle bli på svenska "Frivillig geografisk information" låter kanske inte så bra. I en artikel tar Goodchild upp fördelarna med att det är medborgarna som samlar in data. Han tar också upp problemen att allmänheten digitaliserar sin fotopunkter eller vad det nu kan vara på felaktigt registrerade bilder. Han uttrycker det lite drastiskt att Google har skapat ett nytt geodetiskt datum genom att inte rektifiera flygbilder och satellitbilder så noggrannt.

Exempel på VGI är Wikimapia och Openstreetmap.

Gränsdispyt pga GoogleMaps

2010-11-08T16:53:00.006+01:00

GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.

Bild från: Searchengineland.

Googles Charlie Hale med titeln "Geo Policy Analyst" förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...

Europeiska landsbygdens förändring

2010-10-27T10:41:00.005+02:00

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.

Kommer GIS dö?

2009-10-28T13:39:00.010+01:00

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

2009-10-22T22:05:00.009+02:00

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)

Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Bli GIS-assisten till vintern

2009-09-02T11:41:00.006+02:00

Om du giller GIS och vill ha ett jobb med kort varsel så finns här ett tips:

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms univeristet söker en GIS-assisten.

Heltidstjänst som sträcker sig från 25 oktober 2009 till 31 januari 2010.

Arbetsuppgifterna är att handleda studenter på grundkursnivå i övningar och självständiga projekt. Du kommer att arbeta tillsammans med en erfaren GIS-assistent. De aktuella kurserna är: Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp samt Moment 2 på Samhällsplanerarprogrammet: Geografisk informationsbehandling och rumslig analys (15 hp). Det program som används är i huvudsak ArcGIS, men du får gärna ha kunskaper i andra GIS-program. Frågeställningarna i projekten är samhällsvetenskapliga så du får gärna ha en samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är viktigt att du kan hantera människor med olika kunskapsnivå och kunna hantera problem som kan uppstå vid arbete med GIS.

Utlysning finns även på följande sida.

Gör en kort beskrivning av dig och den kunskap du har om GIS och skicka den senast 15 september till ulf.jansson@humangeo.su.se.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nu på nätet!

2009-09-01T16:33:00.005+02:00

Under året görs Bebyggelsehistorisk tidskrift om vilket jag skrev om här för några månader sedan. Nu har ytterligare ett nummer kommit ut med en rad intressanta artiklar. Det är Nummer 57 2009 med titeln "Landskapets resurser". Samtidigt har en websida startats för tidskriften: Bebyggelsehistoria.org. På sidan kan man se information för blivande författare, prenumeranter, innehåll i senaste och kommande nummer samt nya böcker inom ämnesområdet. Kolla in sidan om du vill vara uppdaterad kring nordisk bebyggelsehistoria.

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

2009-06-03T13:08:00.013+02:00

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Nyhetskartor

2009-04-14T16:41:00.010+02:00

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.

En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.

Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.

Forskningsarbete - Cronons manual

2009-03-18T11:34:00.008+01:00

En kollega tipsade mig om William Cronons hemsida som har en guide till hur man lägger upp ett forskningprojekt, speciellt ett som är historiskt inriktat, men hela sidan är upplagd så den kan användas för de flesta projekt, såsom uppsatser på högskolor och universitet eller större forksningsprojekt. Sidan skapades av Cronon och has studenter på en kurs: History/Geography 932, hösten 2008.

Sidan är upplagd som en steg för steg beskrivning som är väl så bra som många kursböcker kring att göra smärre forskningsprojekt. Man får en blicka i hela forskningsprocessen, från idé, letande av litteratur, val av metoder och analyser till det slutliga skrivandet, där avsnittet om skrivande inkluderar hur miljön kring skvibordet kan se ut. Cronon är ju miljöhistoriker. Det kanske beror på det.

Det finns ett avsnitt som behandlar hur man kan läsa landskap både i stad och land. Där finns en rad bra tips på frågor som man kan ställa och metoder att fånga informationen.

Det finns även ett avsnitt om intervjuer som är ganska roligt skrivet med en hel del tips hur man skall bete sig. Den kallas för "Intervjudansen" med underrubriken "When to lead and when to follow" De skriver bland annat:

"You have approximately four minutes to establish rapport and build a bridge to this stranger, according to communications experts. If you did not find a connection during preliminary research, you have some fast work to do when you walk in the door. Make immediate eye contact, shake their hand firmly, state your name clearly, and as they walk back to their seat, scan the desk and walls for photographs, diplomas, plaques, and artwork. These are your historical artifacts--documents that tell you more about this person. Find an adorable grandbaby photo, a cute dog photo, or a diploma from a university that your grandfather also attended. Keep that notebook shut and tape recorder off. Settle into your seat and start building a bridge by talking about a photograph."

Citatet ovan lite överdrivet detaljerat och avsnittet om "small talk" som inlkuderar att se på intervjuades fotografier och finna kopplingar är lite för lismande för min smak. Att skapa en avslappnad atmosfär är ju bra och tipsen kan vara bra som stöd för den som aldrig gjort en intervju. En del av tipsen när det gäller källor är lite för amerikanska (eventuellt även lite för Wisconsiga om det finns ett sånt ord) för att vara allmängiltigt. Men hemsidan tycker jag är väldigt bra strukturerad och informativ för såväl nybörjaren som de som kommit en bit i sina studier av geografi, historia och annat och som behöver lite stöd i designen av sitt forsknigsarbete. Tack för hemsidetipset Per!

Bli skribent i Bebyggelsehistorisk tidskrift!

2009-03-09T21:21:00.003+01:00

Bebyggelsehistorisk tidskrift är den största bebyggelsehistoriska tidskriften i Norden. Tidskriften görs nu om och lämnar den äldre ordningen med temanummer. Det är nu öppet för forskare och andra att skicka in artiklar om bebyggeleshistoria i bred bemärkelse.

Är du forskare med intresse för bebyggelsehistoria i bred bemärkelse? Nu får du utökade möjligheter att publicera dig i en refereebedömd tidskrift med inriktning på framför allt nordisk forskning.

Bebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), grundad 1981, är ett forum för nordisk forskning och debatt. Med början 2009 förändras tidskriften: fler nummer med blandat innehåll kommer att ges ut. Bebyggelsehistoria ges i BHT en vid innebörd med utgångspunkt från hur människor har format, och verkat i, byggda och skapade miljöer. Det kan exempelvis handla om landsbygdens livsmönster och odlingslandskap, såväl som medeltida stadsbildning, om parker och trädgårdar, kyrkor eller miljonprogrammets förorter. Vi välkomnar särskilt artiklar med nya och spännande frågor och problemställningar inom området.

I BHT uppfattas bebyggelsehistoria tvärvetenskapligt och som en angelägenhet för många vetenskapliga discipliner: arkeologi och historia, konstvetenskap,arkitekturhistoria, kulturgeografi och etnologi, med flera. Artiklar skrivna av såväl forskare som personer verksamma inom kulturarvssektorn välkomnas. BHT vill presentera den senaste bebyggelsehistoriska forskningen och även ge utrymme för rapporter från och debatt kring den praktiska tillämpningen av bebyggelsehistoria inom exempelvis byggnadsvård och kulturmiljövård.

BHT utkommer med två nummer per år och är rikt illustrerad. Insända vetenskapliga artiklar genomgår s.k. double blind refereegranskning. I en särskild avdelning för tillämpad bebyggelsehistoria och debatt kommer också icke refereegranskat material att publiceras. I varje nummer finns en recensionsavdelning för aktuell bebyggelsehistorisk litteratur. Publiceringsspråk är svenska, danska, norska samt engelska.

Välkommen att skicka in ditt manus!

Författarinstruktioner finns på http://www.ssp.nu/bht/forfattare.pdf .

Information om utkomna nummer av BHT finns på http://www.ssp.nu/bht.htm .

Historisk kartografi - Kartografiska Sällskapet

2009-02-26T11:40:00.007+01:00

I går anordnade historiska sektionen inom kartografiska sällskapet en visning av lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), som nu flyttats till Riksarkivets anläggning i Arninge efter att ha legat i Gävel sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket på 1970-talet. Johan Gåsste som är ansvarig för kartorna visade det nya arkivet och några exempel från samlingarna. Dels visades lantmäterikartor från LSA, dels även andra kartor från Riksarkivets egna samlingar. Det var en intressant kväll med ett drygt 30-tal deltagare som fick "känna på" kartor med flera hundra år på nacken. Till arkivet skall man ta sig i huvudsak när kartan inte finns tillgänglig digitalt från lantmäteriets hemsida.

Nya sidor med länkar och information
På historiska sektionens hemsida har nu också skapats en del länkar till resurser där man direkt över Internet kan finna historiska kartor.

Det finns även en sida med ett urval av litteratur som berör kunskapen om historiska kartor, främst svenska men även från andra delar av Världen.

Sidorna skall utökas och kan förhoppningsvis bli en bra plats att hitta. Har ni länkar som man borde lägga till eller känner till mer litteratur skicka mig en mejl så blir sidan uppdaterad.

The GIS forum

2009-02-15T22:05:00.005+01:00

Det finns en massa olika ställen där frågor och diskussioner om GIS sker på webben. De flesta av listorna är dock kopplade till ett program eller något specifikt tema. För ett tag sedan startade The GIS forum som ett försök att ha fånga många olika GIS-frågor. Kanske kan det lyckas. Det är lite tomt på information nu, men det ser ut som en bra struktur. Namnet är ju bra i alla fall. Många ställen exempelvis Facebook grupper och andra communities har många medlemmar, men mycket få frågor eller disksussioner som man har nytta av. Det gäller för övrigt många av listorna. Har dock mest lurkat i ESRI-, MapInfo- och IDRISI-listor. Man kan där lära sig att många har mycket varierande problem med sina GIS, om man säger så.

Finns en del andra "centrala" sidor som inte är så avgränsade exempelvis Very Spatial, Directions Magazine med flera som täcker mycket av händelser inom GIS-världen. Den senare alltid med bra kolumner om främst amerikanska förhållanden och en del data och tillägg till program, som man hade nytta av får några år sedan i alla fall. Den närmaste tiden får visa om The GIS forum blir något som kommer att fungera. Lägg till deras feed, så får du se hur det utvecklas.

Fjärranalys och lagar

2009-02-13T17:18:00.010+01:00

Från tid till annan dyker samma nyhet upp som handlar om att man censurerar flygbilder på olika nättjänster såsom Hitta.se och Eniro, medan man i exemplevis Google earth kör utan censur, vilket gör att censuren har lite tveksam effekt. Kanske till och med motsatt om man bara lägger ut grova pixlar.

Senast har Computer Sweden haft ett antal artiklar kring detta. Bland annat att man i Bromma har "pixlat" olika byggnader på olika webbtjänster. Det är förstås lite roligt och sedan följer oftast en rad inlägg om att fienden redan känner till alla våra hemliga anläggningar. För några år sedan var FRA särskilt i skottgluggen som bekant. Computer Sweden skriver i en artikel för några dagar sedan om att Försvaret vill ändra på dessa regler. Man har nått en Curt Schenström på Försvaret som anser att tekniken kanske gjort lagen "obsolet". Kanske det...

Samtidigt som jag tycker det är en gammal nyhet så är det alltid lite kittlande att se något hemligt. Konflikten mellan lagstifdtning och privat fjärranalys gäller också Nathan Smith som blev en intrenationell nyhet (ABC, MSNBC, Telegraph) genom att han med hjälp av Google earth hittade ett sjunket skattskepp som blåste iland på 1800-talet. Smith som bodde i Californien uppges ha satt sig i bilen och åkt direkt till Texas efter att ha kollat på Google earth coh vill nu ha skatten, vilket markägarna högst begripligt inte håller med om. Deras juridiska ombud säger: "It was offensive that somebody could go on Google Earth, look down and see what they think, I guess see, under the ground and see a ship and come in and say I want to dig up your property. They have no proof anything is there and no experience." Man kan gissa att amerikanska advokater kan fortsätta med denna tvist en stund då rättsläget förefaller oklart.

Fjärranalys till folket har sina sidor, men oftast är det ju bra. Lagstiftningen och praxis får nog anpassas till spridningen av den nya geografiska informationen.

Kartor - en jubileumsskrift

2009-02-09T11:16:00.009+01:00

Nu har Kartografiska sällskapets bok Kartan i våra hjärtan, Kartografiska sällskapet 100 år börjat att distribueras till alla medlemmar. Boken har redigerats av Mats Halling och är mycket bra illustrerad med många intressanta moderna och historiska foton samt naturligtvis kartor av vitt skilda slag.

Boken har 25 artiklar som behandlar kartor av olika typer, Kartografiska sällskapets historia med mera. Jag gillar framför allt de många historiska fotona som visar på lantmätare och kartografer i arbete från början av seklet. Den ser ut som en presentbok som skall ligga på soffbordet, men låt er inte luras av det. Det finns mycket intressanta artiklar om många olika typer av kartor. För den som är intresserad av historiska kartor så är detta en källa till mycket kunskap. Den tekniska utvecklingen under 1900-talet beskrivs i många av artiklarna och det finns även presentationer av teknikerna under 1600-, 1700- och 1800-talet. Även det senaste inom kartografin idag får en presenation liksom en framtidsspaning om läget år 2035. Jag skall inte recensera boken för jag har själv skrivit ett avsnitt om 1700- och 1800-talets kartor, men en liknande översikt om svenska kartografi kommer nog inte publiceras på ett tag. I boken finns också en DVD med TV-produktionen "alla tiders kartor".

Gå med i kartografiska sällskapet så får du automatiskt denna bok. Den kommer gå att köpa också, men det blir biligare att gå med i sällskapet!

Kartan i forskningens tjänst

2009-02-03T16:17:00.009+01:00

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.

Se lantmäteriets historiska kartor på Riksarkivet i Arninge!

2009-01-29T17:08:00.009+01:00

Det historiska kartarkivet med äldre storskaliga lantmäterikartor och småskaliga officiella kartor som legat i Gävle sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket har under 2008 kommit att överlämnas till Riksarkivet. De förvaras nu på Riksarkivet i Arninge (Täby).

Den 25 februari kl 17:30- ca 19:00 anordnar Kartografiska sällskapet en visning av kartorna i detta nya arkiv.

Johan Gåsste, som ansvarar för de historiska kartorna, kommer att introducera samlingarna och Riksarkivets övriga kartrelaterade projekt och samlingar. Vi får senare handfast se på kartorna och de resurser som finns i Arninge, ett viktigt komplement till att studera kartorna digitalt.

Riksarkivets lokaler i Arninge ligger på adress Mätslingan 17, TÄBY, norr om Täby centrum längs E18. X= 6596377; Y= 1631380 (RT90). Man kan nå området med bussar från bland annat Danderyds sjukhus, Upplands Väsby och Täby centrum. Se http://www.sl.se/ för mer info. Välkomna till en intressant dag i en av Europas största samlingar av äldre lantmäterikartor. Ingen föranmälan krävs.

För mer information kontakta Ulf Jansson.

Taxi Stockholm hjälper bilister från flaskhalsar

2009-01-21T18:18:00.015+01:00

Idag släpptes en studie av var det finns flaskahalsar i Stockholmstrafiken. se Stockholms kommuns hemsida. Studien är en uppföljning från tidigare och är framtagen helt manuellt genom att från flygplan observera var det finns köer. Det är alltså en ganska low-tech studie på så sätt. I rapporten har man bland annat definierat vad en kö är. De har för att kunna göra studien gjort några några praktiska definitioner:
• En kö på en sträcka är det som luften ser ut som en kö. Det innebär i praktikenatt trafiken rör sig långsammare än ca 40 km/h. (Långsammare på 50‐sträckor)
• En kö i en signalreglerad korsning har man kö när den sist ankommande bilen under rött, inte passerar grönt under påföljande grönt. Detta ska gälla under ett upprepade omlopp
• En kö i en korsning (icke signalreglerad) är ett icke försumbart antal fordon (normalt 5‐10 fordon) som står och väntar på sin tur.
(Källa rapporten sidan 6)

Det skall tilläggas att man även gjort observationer från marken och att man tydligt säger att det är en subjektiv bedöming. Punkterna som kommit fram förefaller ju ändå ganska rimliga och påminner om rapporteringen i media på mornarna och egna iakttagelser på resa genom innerstaden.

En oklärbesiktning av trafiksituationen är nog bra och för undersökningar från flyg kanske den enda möjliga. Ett alternativ som fungerat i en månad nu är DN:s karttjänst där man använder realtidsinformation från Taxi Stockholms GPS-försedda bilar för att se tidsåtgången för olika vägstreckor. Metoden är utvecklad av Trelocity och också i Oslo. Man kan jämföra det med den information som finns i den mer officiella trafiken.nu. Med Trelocitys system kan man få info från fler vägar och skillnaden i riktningen som det ser ut nu (se nedan). Jag hårdkollar inte de här sajterna och de har lite olika syften och jag föredrar att åka kollektivt och cykel i innerstan, men Trelocity känns som en bra lösning med tydlig information. Lite udda kanske att ett taxibolag skall hjälpa andra bilister, men man hjälper ju även sin egen flotta av bilar.

AAG Historical geography har ny hemsida

2009-01-02T09:35:00.004+01:00

Association of American Geographers (AAG) har en rad olika "speciality groups" en är Historical Geography Specialty Group, och de har varit aktiva en lång period inte misnt genom studentpriser och arrangemang på den stora AAG-konferensen som äger rum varje år. Nu har man en ny hemsida. Man brukar ändra den lite nu och då efter det universitet som ansvariga i gruppen arbetar på. Nu hemsidan på James Madison university på grund av att sekreteraren finns där.

Man kan läsa det senaste numretav Past place som redigeras av Jennifer Kopf liksom äldre versioner av detta nyhetsblad för Historiska geografer.

Det är också kanske tid att påminna om att deadline för ICHG International Conference of Historical Geographers som skall hållas i Kyoto 23-27 augusti 2009 närmar sig. Det är den 31 januari. Temana är breda, men organisatiörerna vill få följande bidrag:

Theory and history of historical geography
Digital humanities and historical GIS
Mapping, survey and geographical knowledge
Nature and environmental change
Population, health and welfare
Farms, food and rural landscape
Urbanism and built environments
Industrialization and capitalism
Networking, communication and globalization
Tourism, sport and recreation
Heritage and landscape conservation
Power, imperialism and colonialism
Historical geographies of East Asia

Det finns också ett föreslaget tema Heritage, Pilgrimage Landscapes and Planning the Heritage Cities

Det täcker väl det mesta man kan tänka sig helt enkelt! Tänk ut ett abstract på 250 ord så ses vi kanske i Kyoto till senssommaren i år.

Hittas gatubilder

2008-12-21T21:47:00.010+01:00

Google ha haft sin Streetview under en period och det har blivit uppmärksammat i media. Streetview finns i en lång rad städer i främst USA, Australien, Japan och på några ställen i Europa Nu har även Sverige fått en motsvarande webtjänst. Men inte från Google. Förut har det funnits bilder på portuppgångar i vissa delar av landet. Det finns även nu 3D-bilder från hitta.se. Nu har man alltså skapat en svenska streetview Hitta.se's Gatubild som täcker centrala Stockholm. Den är kanske inte helt färdigutvecklad, har bara funnits en dryg vecka på nätet och en hel del buggar finns. Man rör sig inte riktigt lika smidigt som i Streetview. Man hoppar lite framåt som i fia-med-knuff på hittas blå punkter som täcker stadens gatunät där deras bilar åkt fram. Allt fungerar rätt bra när det är rätt bild och man kan snurra runt 360grader och se värden runt om. Det är mycket högupplösta bilder och man ser många detaljer och skall man till något kvarter man inte varit i kan detta vara en bra hjälp. Lite läskigt känns det faktiskt att åka mot körriktningen rakt mot bilarna om man väljer att åka åt andra hållet än vad Hitta gjort. Jag hittat dock ingen metadata såsom datum för bilderna, så man har svårt att bedöma vad de visar. Ganska många bilder förefaller inte ha hunnit läggas ut ännu, om man följer de blåmarkerade vägarna på kartan. Kanske blir bättre med tiden? Jakten att hitta intressanta saker i bilderna har förstås redan startat.

Ibland har det också blivit lite fel. Känns som om Götgatan har blivit lite extra drabbad. På följande skärmdump kan man se Scandic hotel till vänster två gånger efter varandra och mystiska dubbelexponerade cykelvägar som avviker från gatubilden. Man har väl helt enkelt blandat ihop delar mellan olika panoramabilder. En del saker verkar ha fixats till under veckan som gått också. I början var en del blå punkter lite vilse, men de verkar nu ligga på gator.

Kalla krigets kartor

2008-12-19T21:13:00.019+01:00

Under kalla kriget skapades kartor av båda blocken för att planera för ett eventuellt tredje världskrig. Stora resurser med sammanställningar av information från äldre källor, från flygfotograferingar och andra mer ljusskygga datainsamlingsmetoder lades på detta arbete. Nu finns USA:s armés topografiska karta från 1950-talet och framåt enkelt åtkomligt i Google earth. Kräver att man har google earth installerat. Kartsviten är inte komplett, men stora delar av jorden kan man komma åt. Gränssnittet med Google earth gör det lätt att hitta till en specifik plats. I kartan som heter Stockholm-Riga kan man se en liten ordförklaring till olika ortnamnsled på lettiska, svenska, ryska, finska och estniska. Liknande fanns på de flesta, liksom "metadata" om var informationen kom ifrån och en "källvärdeskarta" i miniatyr som visar på kvaliteten. (Klicka på bilden för större bild)

Informationen på kartorna är av varierande kvalitet beroende på vilken underlagsdata man hade. Utanför Irkutsk kan man hitta texten powder magazin, något som väl inte kan ses från en flygbild eller???

Vill man se den andra sidan så finns även vissa av Soviets kartor tillgängliga på nätet nuförtiden. De sovjetiska topografiska kartorna är verkligen mycket bra kartor, med höjdkurvor (och djupkurvor i vatten), information om skog och annan vegetation. Se sidanSoviet Maps eller Free geography tools för lite mer information. Det finns ett antal websiter där man kan hämta hem inskannade och även georektifierade militära kartor. De flesta från 1980-talet. Även här finns några med digitala kartbladsindelningar som hjälper till med att hitta rätt karta. Här är ett utsnitt över norra delen av Stockholm. (Klicka på kartbilden för att se den större)

Borgar och befästningar

2008-12-19T18:00:00.008+01:00

I dagarna kom det nya numret av Bebyggelsehistorisk tidskrift ut, nummer 56. Numret som redigerats av Victor Edman och Mia Geijer handlar om Borgar och befästningar. Där finns artiklar om allt från förhistoriska och medeltida borgar till 1900-talets befästningar. Det finns också en stor aspekt av kulturmiljövård och hur dessa byggnader används idag genom Tonje Haugland Sörensens artikel om rekonstruktionen av Håkonshallen i Bergen, Mia Geijers studie av besökande på Vasaborgarna och Ingela Anderssons och Anders Bodins beskrivning av Nittonhundratalets svenska befästningar som ett hemligt kulturarv. Anders Bergström ger oss en översikt om de fästningsstäder som finns/fanns längs den gamla gränsen mellan Sverige och Danmark. Michael Olausson skriver om de folkvandringstida befästa gårdarna och borgarna och Eva Svensson och Susanne Pettersson skriver om livet på en medeltida borg.

Bebyggelsehistorisk tidskrift har under en lång rad år bestått av temanummer och nu och då har ett blandat nummer getts ut. Detta kommer förändras inom kort och redaktionen välkomnar inskickade bidrag till tidskriften, som framöver i huvudsak inte kommer att bestå av rena temanummer. En stor nackdel med detta system var att forskare med en viss inriktning hade mycket svårt att komma med i de ibland snävt definierade temana.

Interaktiva tunnelbanekartor i Paris, London och New York

2008-12-11T21:03:00.010+01:00

Greg Brail har skapat en, eller snarare två, interaktiva kartor över New York respektive London. De gör det möjligt att fritt placera två punkter på en karta, Google maps, och sedan skapas den snabbaste resvägen. Det smarta är att det inte bara är en beräkning av gång- och eller bilhastighet utan Greg har utnyttjar avståndet till närmaste tunnelbanestation och sedan läser en Java applet av bland annat tidtabellen för den stationen och sedan blir resvägen plottad på kartan. Se mer på FAQ. Ganska smart gjort. Obs att Greg Brail inte har något att göra med de som har hand om Tunnelbanorna i London respektive New York utan han har gjort det mest på skoj. Lite reklamplats finns dock. Programmet är inte nytt utan gjordes redan 1996. Om beräkningarna är trovärdiga eller ej ve jag inte, men praktiskt att få en karta som visar vägen. Detta har man insetti Paris och RATP har en riktigt snygg interaktiv karta över sitt spårysstem i Parisregionen, där man kan se trafikhändelser, skapa rutter över resor, se handikapp anpassade resvägar m.m. Man ser också vad priset för resan blir. Bra service! Finns även för bussar och andra trafikslag.

Svenska Dagbladet vilse utanför innerstaden

2008-12-03T23:09:00.015+01:00

På Stockholmsdelen på Svenska dagbladet så har man under en tid nu haft en geografisk presentation av nyheterna på den så kallade Stockholmskartan. Det är ett intressant initiativ eftersom mycket av det som händer och som rapporteras på en lokalredaktion kan knytas till en geografisk plats. Det har dock i huvudsak varit händelser av karaktären olyckor, bränder och brott av olika slag. Man har också lagt ut många recensioner av restauranger och krogar. Ibland när man har sett på kartan så får man en känsla för att det sker i huvudsak brott av olika slag i förorten och man går på konstvining och äter på krogen i innerstan. Ser man på bevakningen av krogar kan man se just nu att man bara besökt en krog utan för Stenstaden. Det är Edsbacka krog, som med sina två stjärnor i guide Michelin, ju säkert är värd att avvika från kvartersstadens trygga kulinariska miljö.

Det intressanta är att på kartan över alla restauranger så har man placerat Edsbacka i ett bostadsområde i Täby och inte i Sollentuna där det borde vara. Idén med att placera något geografiska är ju att det blir rätt lokaliserat, speciellt om man vill att någon skall besöka krogen. Förklaringen är nog en miss i adressen. Enligt SvD:s text ligger Edsbacka krog på Sollentunavägen 20, men det gör den inte utan på Sollentunavägen 220 i Sollentuna. Den som lokaliserade krogen fick kanske bara en adress som hjälp? Om granskarna hade gjort det själva hade de nog inte misstagit sig så eller är det så att krogrecensenterna, som faktiskt inte ger några bra omdömen om Edsbacka, inte vill att någon skall hitta hit? Hoppas dock att redaktionen kommer våga besöka någon mer restauratör utanför tullarna i framtiden och om de gör det så kan man ju placera den lite bättre på en karta.

Terror, Mumbai och Google earth/map

2008-12-01T13:24:00.010+01:00

I anslutning till händelser i Världen så skapas snabbt sidor på Google earth eller Google maps. Det hände förra gången i Mumbai när terrorn dök upp, tågsprängningarna 2006. Länkar till bomberna juli 2006. Så har skett nu i slutet av november då händelserna i Indien utvecklades. Se bland annat Mumbai attacks Google maps. Eller Videolänkar i Google maps om terror i november 2008. Det är ett snabbt sätt att sprida information. Här kan allmänheten, alla Internetanvändare, få information, även om den inte är kvalitetetssäkrad, som om den kom via journalister. Även förlags- och mediagruppen IDG har uppmärksammat denna utveckling i en artikel nyligen.

Nu kommer också uppgifter att terroristerna använde Google earth för att bli bekanta med målområdet. Den Indiska tidningen Business Standard rapporterar om detta den 30 november, vad man baserar det på är lite oklart, men visst kan väl både terrorister och tursiter kolla upp sina destinationer på alltmer sofistikerade virtuella glober. Det som var förbehållet stormakternas militära planerare kan nu alla ta del av. Att fienden skulle kunna ta reda på saker från Google earth/map har diskuterat tidigare många gånger i Irak, i Nord/Sydkorea i USA, bland annat. Se följande intressanta dokument om bland annat terroristers användning av Google earth från The Federation of American Scientists (FAS) från juli 2008. Där finns exempelvis information att Indiska armén har tagit "evasive measures" för att man inte skall hitta militära installationer så lätt med kommersiella satelliter. Att gömma lyxhotel och affärscentra är naturligtvis inte möjligt eller ens önskvärt. Den fortsatta diskussion kring hur geografisk information kan användas kommer säkert att fortsätta. Bruk och missbruk av kartor och geografisk information i krig och ofärd har funnits så länge kartor har upprättats.

Open green map Stockholm

2008-11-18T14:15:00.007+01:00

Olika former av community mapping eller Public participatory GIS dyker upp i Världen, fövånansvärt få dock i Sverige. Ett undantag är Open Green map som har sloganen Think Global, Map Local! Det är huvudsakligen ideella organisationer som står bakom kartläggningen, men inte sällan även städerna själva.

2006 gjordes en "Green Map" (bilden i denna blogg) av den ideella föreningen Stadens Eko, som får, vad jag förstår, vissa bidrag av Stockholms kommun. Kartan visar var olika verksamhter, affärer m.m. som har någon koppling till ekologiska aktiviteter. Exempelvis matvarubutiker med ekologiska varor, cykelaffärer, miljöstationer, platser för stillehet, utsikter med mera. En intressant motbild för att leva ett mer grönt urbant liv.

Målet med detfortsatta arbetet är att göra mer interaktiva kartor baserade på Google maps och följa Open Green Maps standard (GMS) och där visa på ekologiskt uthålliga verksamhter i urban miljö. Den finns nu i en betaversion och skall inom kort bli skarp och då inkludera förorter kring Stockholm. Kartografin i kartan från 2006 betonar på ett intressant sätt stadens gröna ytor. Dessa får större "plats" i kartbilden än brukligt. Så blir nog inte fallet med dn nya kartan då man är hänvisad till Googel maps bakgrundsdata, kan man förmoda.

Från Open Green Map finns flera länkar till flera svenska städer exempelvis Malmö. Den och andra är inte riktigt en interakiv Open Green map med samma tekniska lösning. Vill man åka till en stad i Västvärlden så finns det säkert inom kort en via Google maps tillgänglig open green map att kolla på så kan man göra sin vistelse i staden lite grönare.

Utjordar och ödegårdar

2008-11-14T16:47:00.006+01:00

I veckan var jag på ett intressant seminarium på SLU. Det var det agrarhistoriska seminariet, där forskare verksamma inom detta breda fält från många olika discipliner presenterar olika frågor. Denna gång var det Olof Karsvall som arbetar med de äldre geometriska kartorna i ett projekt som bedrivs på Riksarkivet. Han hade sammanställt mängder av olika intressanta exempel på utjordar och liknande begrepp i historiska kartor. Utjordar är kamerala enheter, skatte enheter, som saknar fast bebyggelse. De behandlas annars som gårdar i kronans jordeböcker. De intressanta frågorna som ställdes på seminariet var: Var kommer dessa enheter ifrån och hur användes de på 1600-talet? En inte helt ovanlig gissning är att de ofta har varit medeltida ödegårdar, men det kan finnas flera andra förklaringar till det också. De skulle kunna vara donationer till kyrkan (det låter rimligt om man tänker på de många mycket små utjordar man kan se). Vissa skulle även kunna härstamma från perioder före den agrara krisen under 1300-talet. Frågan var också om utjordar kunde uppkomma under till och med 1500- och 1600-talet. Tillsammans med en rad entusiastiska deltagare så gav seminariet mer frågor än svar. Man får hoppas att dessa små utjordar, som finns i större delen av landet kan få en intressant tolkning.

Jag blev vid läsandet av Karsvalls rapport påmind om en studie jag gjorde 1993. Jag har nu skannat in den och den finns att läsa i sin helhet (som ganska stor pdf). En tolkning som jag gjorde, förutom att utjordarna och andra beteckningar i kartorna ibland dolde ödegårdar, var att lantmätaren före 1643 vanligen inte tog med utjordar i kartorna. Jag satte det i samband med en instruktion som kom 1643 där jordeboken uttryckligen nämns (Jansson 1993, s. 46 även tabellen på s. ). Karsvall visade också på hur äldre geometriska kartor från 1630-talet i Östergötland, inte redovisar alla utjordar som finns. Min analys baserades på kartor i ett härad, medan Karsvall nog kan fördjupa den delen då man inom kort har tillgång till 12000 kartor. Utjordarna som kameralt begrepp och som påtagligt fysiskt objekt i landskapet är väl värda att uppmärksamma, man får hoppas att framtida forskning med skarp källkritisk blick gräver vidare i denna fråga.

SL:s fina och fula kartor

2008-11-08T16:13:00.015+01:00

Storstockholms lokaltrafik (SL) har en mängd olika kartor, kartor på busshållplatser, i tidtabeller, på Internet med mera. De gamla karorna som fanns på busshållplatserna hade börjat bli inaktuella, linjer hade ändrats och bytt namn och bebyggelsen i Stockholmstrakten hade expadrat. De nya kartorna som sitter i busskurerna är verkligen bra. Kanke de bästa som SL gjort! De är tydliga och visar busslinjerna på ett bra sätt. Konsulterna som gjort dem har arbetat fram en schysst produkt. Man blir kartografiskt glad av att se dem trots regn och rusk i väntan på bussen. Tyvärr verkar kartan inte gå att köpa eller finnas tillgänglig på Internet.

Den kartan står dock i bjärt kontrast mot linjekartorna som SL använder. Förenklade linjekartor för tunnelbanor och busslinjer har en lång historia. Man brukar peka på Londons tunnelbanekarta som den som blev stilbildande för alla andra. En viktig del är att generalisera linjesträckningen enligt vissa principer, vanligen skarpa vinklar som binder samman linjerna. Stockholm hade en tunnelbanekarta som var inarbetad och som av någon anledning ersattes av en ny. En karta som i mitt tycke är mycket sämre, som kartografisk produkt. Kanske har någon grafisk designer gjort den och anpassat den efter någon generell företagslayot? Hoppas ingen kartograf var inblandad.

Den kartsvit som verkligen gör någon kartintresserad upprörd är däremot SL:s busslinjekartor. När den infördes för ett antal år sedan förekom en hel del debattinlägg mot den, arga insändare, som jag antar SL helt bortsett från. Varje säsong sedan dess tänker jag nu har de väl äntligen ändrat dem. Kartorna, som generaliserat busslinjernas sträckning mycket långt, blir svåra att använda för man kan inte enkelt se var bussarna går. Kolla runt på kartorna på SL:s hemsida!! Kartan över Stockholms innerstad visar på problemet. Om man generealiserar en företeelse måste man generaliser en annan. I Londons tunnelbanekarta så är både Themsen och tunnelbanelinjerna generaliserade, men i SL:s kartor har man en mycket precis gräns till alla vattendrag. Det gör att man luras att tro att busslinjerna följer dessa sträckningar. Den mjukt böjda Ringvägen är på kartan intill här exempelvis helt rak!! Innrstaden är dock inte det bästa exemplet på dåliga kartor. Se exempelvis området kring Tappström som finns i två versioner på kartan över Ekerö. Jag måste erkänna att jag inte förstår vitsen med att göra busslinjerna generaliserade i den här skalan, det är väl enklare att följa med på bussen om man ser hur linjen faktiskt svänger? Så såg kartorna ut förut. Om man vill göra en karta över hela Sverige som exempelvis Swebus är det mer begripligt. Tror att man tänkt att man skall kunna följa en linje från början till slut genom färger och busslinjer och då kunna rita parallella linjer. När det gäller färgval är de så kallade "blåbussarna" är inte alltid de som är blå så där kan man också undra vilka överväganden som gjorts.

Snälla SL se till att göra något åt era busskartor! Hyr gärna in samma konsulter som gjorde busskurernas karta eller ge åtminstone den som utformat kartan en brevkurs i enkla kartografiska regler. Om ni återinförde typsnittet Esseltub skulle jag bli överväldigad, men en schysst karta är en bra början.

Designa kartor med Brewer

2008-11-08T11:49:00.013+01:00

Cynthia A. Brewer är en geograf som arbetat mycket med hur man skall utforma kartor. Hon har sedan en längre tid tillbaka en hemsida Colorbrewer där man kan generera olika koropletkartor med skilda färger. Det finns ett flertal olika skalor, men kan också ändra antalet klasser och man kan få ut beteckningarna för färgerna (CMYK, RGB, HEX m.m.) som gör att man i programmen lättare kan återskapa färgen. Man kan också på hemsidan Colorbrewer se om färgschemat fungerar bra för olika medier, skärmbild, projektor, paper m.m. Det är en hemsida som är mycket väl värd ett besök, kanske speciellt om man vill försäkra sig om att kartbilden skall synas på en projektor eller annat media.

Brewer har gett ut böcker och skrivit artiklar om hur man gör layout för kartor. För tre år sedan (2005) kom Designing better maps: A guide for GIS users. En bok som används som en lärobok i färgval, textsättning m.m. Nu, 2008, har hon gett ut ytterligare en bok. Den heter Designed Maps: A sourcebook for GIS users. Den här boken är också utgiven på ESRI press och den är inte så mycket en lärobok utan mer en inspirationsbok. Boken bygger på idén att alla som vill göra kartor börjar med att se på andra kartor. Brewer har här samlat en rad olika kartor av skilda typer, både referenskartor och mer tematiska kartor. Varje uppslag har en karta, med en kortare text kopplad till sig. I inledningen till varje kapitel har Brewer valt en karta och sedan har hon designat om den i fyra olika versioner. Versioner som då lyfter fram skilda delar av den ursprungliga kartbilden. En intressant övning!

Man kan sitta och bäddra i bokens sidor och se på alla kartor av skilda slag och få inspiration, och så är väl boken tänkt att fungera. Man slås av att många kartbilder har mer eller mindre tydliga terrängskuggningar i kobination med färglagda ytor, vare sig det är renodlade koropletkartor eller markanvändning/marktäcke data. Inte alla kartor är gjorda med GIS-program utan de sista delarna har ibland gjorts i skilda layoutprogram, men de som Brewer har förändrat har hon gjort i ArcGIS 9.2. Det finns också avslutningsvis på några sidor en rad tips på hur man i ArcMap kan skapa egna symboler eller göra olika former av modifieringar. Det blir alltmer möjligt att göra bra kartor i sin vanliga GIS-programvara och man behöver allmer sällan flytta sig till specifika layoutprogram exempelvis Illustrator eller Photoshop för att få en helt OK karta. Utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta i den riktningen. Jag måste dock erkänna att jag gärna plockar in kartor i exempelvis Photoshop för att fixa till det sista.

Placing history

2008-11-06T09:12:00.004+01:00

År 2002 gav ESRI press ut en bok som redigerats av Anne Kelly Knowles som hette Past time, past place, GIS for history. Nu är det dags att uppdatera den och Knowles ger nu 2008 ut på ESRI press en ny antologi med titeln Placing history. How maps, Spatial data, and GIS are changing historical Scholarship.

Många av temana är desamma; Geoff Cunfer skriver exempelvis i båda versionerna om hur man kan kartera "Dust Bowl" Det finns även avsnitt om undervisning i GIS och om kartering av etnicitet i amerikanska städer och markanvändningsanalyser i de båda böckerna. Det finns docken hel del som skiljer dem åt. På ett ytligt plan så har illustrationerna blivit mycket bättre. Visualiseringsmöjligheterna i GIS har ju betydligt förbättrats under 2000-talet. Bokens teman har också blivit något mindre anglo-saxisk genom att man inkluderat ett stort avsnitt om Kina och det stora projektet China Historical GIS (som visserligen bedrivs delvis från USA), samt att man tagit upp studiet av romerska kartor. Det handlar i huvudsak om tematiska kartor av skilda slag, men det finns också exempel på utsiktsanalyser i artikeln What could Lee see att Gettysburg?. Michael Goodchild skriver även på ett intressant sätt om möjligheten att kombinera tid och rum. Ian Gregory skriver om sina anlyser där avstånd används som en viktig del av analysen. Se tidigare blogginlägg om boken Historical GIS. Till boken Placing history finns även en rad digitalt material på en CD. Det är pdf-presentationer av delar av artiklarna och animeringar av bland annat sandstormarna och jordbruksproduktionen i Kansas under 1800-talet. Det gör att man ser kartorna bättre än i den tryckta boken. Det finns även vissa GIS-dataset på CD:n samt en gratisviewer från ESRI om man vill se dessa. Har man exempelvis ArcGIS så behövs det naturligtvis inte.

Jag vet inte om undertiteln svarar riktigt mot innehåller dvs How maps, Spatial data, and GIS are changing historical Scholarship, men en sak är säker det är att möjligheterna att göra geografiska analyser med hjälp av GIS är betydligt lättare nu än tidigare. Analysmöjligheterna och viljan att göra analyser även inom historiskt GIS kommer säkerligen att öka under de närmaste åren.

Ny blogg

2008-10-29T18:39:00.004+01:00

Här är starten på en ny blogg. Ersätter successivt den gamla bloggen på Stockholms universitet. Även denna blogg kommer handla om kulturgeografiska frågor, historiska och moderna kartor, GIS och historisk geografi och landskapets förändringar i historien och idag.