onsdag 28 oktober 2009

Kommer GIS dö?

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

torsdag 22 oktober 2009

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)