Flytt av blogginlägg från förr

Sedan ett bra tag så har min gamla bloggplatform som erbjöds på Stockholms univeristet slutat fungera. Jag har dock sparat alla gamla data. Nu har jag börjat med att lägga ut de gamla inläggen igen från 2005 och framåt till 2008 här på denna plats. Det måste dessvärre göras inlägg för inlägg för att få datum och klockslag att stämma på ett bra sätt. Bilder måste också läggas upp. Inget ändras dock i inläggen utan det är samma inklusive stavfel och dåliga formuleringar.

I mitt första inlägg från Juli 2005 förutspådde jag att Google Maps kunde bli något stort, kanske inte så svår framtidsspaning. Men det verkar ju ha gått bra för Google maps sedan dess!! Jag minns inte rikigt om jag inte hade upptäckt Google Maps innan sommaren 2005. Den släpptes i början av året, så jag hade nog sett den under våren, men inte börjat blogga förrän terminen var slut. Google blog. På olika konferenser vid den här tiden pratades det om virtuella glober och web 2.0 som skulle ändra mycket för oss människor.

Annars förefaller 2005 bestått av att läsa intressanta böcker, hålla koll på GIS-utvecklingen, handleda studenter som skriver bra uppsatser vänta och klaga på forskningsfinansiering. Det förefaller som om det är lite samma sak som jag gör fortfarande 2013!!

De gamla inläggen är nog mest för mig själv att komma ihåg olika saker och länkarna från förr fungerar så klart dåligt, då mycket ha försvunnit från nätet. Inom kort kommer luckan mellan 2005 och 2008 att täppas till.

Med kartan i fokus

Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide, Skrifter utgivna av Riksarkivet 36, Riksarkivet,Stockholm, 398 s.

Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.

I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.

Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.

Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.

Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.

Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.

Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.

Till Töcksfors

Under perioden 14-17 maj kommer jag tillsamman med Linn Axelsson, Péter Balogh och 25 studenter inom kulturgeografi och samhällsplanering att genomföra en fältkurs i Töcksfors i Årjängs kommun på gränsen till Norge.

I fokus står riksgränsen och många andra gränser. Studenterna kommer att studera många olika aspekter i området. Inte minst som sagt gränsen, gränshandel, planering över gränsen, men även turism, regional identitet, miljö och landsbygdsutveckling, jordbruket i Norge och Sverige, bebyggelseinventeringar m.m. Det är ett femtontal uppsatser som ska skrivas av knappt trettio
studenter.

Töcksfors från Eniro.se Töcksfors ligger alldeles vid gränsen riksgränsen till Norge.



De flesta läser samhällsplanering och kulturgeografi. Dett är en fem-veckorsuppsats och fältarbetet kommer genomföras i trakten i och kring Töcksfors i form av intervjuer, karteringar observationer m.m.

Jag ser fram mot intressanta dagar i Töcksfors. Det är lite tillbaka till starten för mig eftersom jag skrev min uppsats om området förra årtusendet. Jansson, Ulf (1993): Odling och ödeläggelse i Nordmarks härad. En studie utifrån 1640-talets kartor. Kulturgeografiskt seminarium 1/93. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Se pdf

Taggtråd och hästar

Sedan 2010 har taggtråden blivit förbjuden för hästhagar, vilket diskuterats en del både innan förbudet infördes och även efter. Några enstaka hästägare har vägrat ta bort taggtråden vilket uppmärksammats i debatten. Se exmepelvis artikel i ATL.

 

Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd  mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)

Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA.  Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.

 

klicka på länkarna nedan för större version av bilden.

Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/