Gränsdispyt pga GoogleMaps

GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.

Bild från: Searchengineland.

Googles Charlie Hale med titeln "Geo Policy Analyst" förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...

Europeiska landsbygdens förändring

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.

Kommer GIS dö?

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Bli GIS-assisten till vintern

Om du giller GIS och vill ha ett jobb med kort varsel så finns här ett tips:

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms univeristet söker en GIS-assisten.

Heltidstjänst som sträcker sig från 25 oktober 2009 till 31 januari 2010.

Arbetsuppgifterna är att handleda studenter på grundkursnivå i övningar och självständiga projekt. Du kommer att arbeta tillsammans med en erfaren GIS-assistent. De aktuella kurserna är: Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp samt Moment 2 på Samhällsplanerarprogrammet: Geografisk informationsbehandling och rumslig analys (15 hp). Det program som används är i huvudsak ArcGIS, men du får gärna ha kunskaper i andra GIS-program. Frågeställningarna i projekten är samhällsvetenskapliga så du får gärna ha en samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är viktigt att du kan hantera människor med olika kunskapsnivå och kunna hantera problem som kan uppstå vid arbete med GIS.

Utlysning finns även på följande sida.

Gör en kort beskrivning av dig och den kunskap du har om GIS och skicka den senast 15 september till ulf.jansson@humangeo.su.se.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nu på nätet!

Under året görs Bebyggelsehistorisk tidskrift om vilket jag skrev om här för några månader sedan. Nu har ytterligare ett nummer kommit ut med en rad intressanta artiklar. Det är Nummer 57 2009 med titeln "Landskapets resurser". Samtidigt har en websida startats för tidskriften: Bebyggelsehistoria.org. På sidan kan man se information för blivande författare, prenumeranter, innehåll i senaste och kommande nummer samt nya böcker inom ämnesområdet. Kolla in sidan om du vill vara uppdaterad kring nordisk bebyggelsehistoria.

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Nyhetskartor

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.












En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.
















Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.

Forskningsarbete - Cronons manual

En kollega tipsade mig om William Cronons hemsida som har en guide till hur man lägger upp ett forskningprojekt, speciellt ett som är historiskt inriktat, men hela sidan är upplagd så den kan användas för de flesta projekt, såsom uppsatser på högskolor och universitet eller större forksningsprojekt. Sidan skapades av Cronon och has studenter på en kurs: History/Geography 932, hösten 2008.

Sidan är upplagd som en steg för steg beskrivning som är väl så bra som många kursböcker kring att göra smärre forskningsprojekt. Man får en blicka i hela forskningsprocessen, från idé, letande av litteratur, val av metoder och analyser till det slutliga skrivandet, där avsnittet om skrivande inkluderar hur miljön kring skvibordet kan se ut. Cronon är ju miljöhistoriker. Det kanske beror på det.

Det finns ett avsnitt som behandlar hur man kan läsa landskap både i stad och land. Där finns en rad bra tips på frågor som man kan ställa och metoder att fånga informationen.

Det finns även ett avsnitt om intervjuer som är ganska roligt skrivet med en hel del tips hur man skall bete sig. Den kallas för "Intervjudansen" med underrubriken "When to lead and when to follow" De skriver bland annat:

"You have approximately four minutes to establish rapport and build a bridge to this stranger, according to communications experts. If you did not find a connection during preliminary research, you have some fast work to do when you walk in the door. Make immediate eye contact, shake their hand firmly, state your name clearly, and as they walk back to their seat, scan the desk and walls for photographs, diplomas, plaques, and artwork. These are your historical artifacts--documents that tell you more about this person. Find an adorable grandbaby photo, a cute dog photo, or a diploma from a university that your grandfather also attended. Keep that notebook shut and tape recorder off. Settle into your seat and start building a bridge by talking about a photograph."

Citatet ovan lite överdrivet detaljerat och avsnittet om "small talk" som inlkuderar att se på intervjuades fotografier och finna kopplingar är lite för lismande för min smak. Att skapa en avslappnad atmosfär är ju bra och tipsen kan vara bra som stöd för den som aldrig gjort en intervju. En del av tipsen när det gäller källor är lite för amerikanska (eventuellt även lite för Wisconsiga om det finns ett sånt ord) för att vara allmängiltigt. Men hemsidan tycker jag är väldigt bra strukturerad och informativ för såväl nybörjaren som de som kommit en bit i sina studier av geografi, historia och annat och som behöver lite stöd i designen av sitt forsknigsarbete. Tack för hemsidetipset Per!

Bli skribent i Bebyggelsehistorisk tidskrift!

Bebyggelsehistorisk tidskrift är den största bebyggelsehistoriska tidskriften i Norden. Tidskriften görs nu om och lämnar den äldre ordningen med temanummer. Det är nu öppet för forskare och andra att skicka in artiklar om bebyggeleshistoria i bred bemärkelse.

Är du forskare med intresse för bebyggelsehistoria i bred bemärkelse? Nu får du utökade möjligheter att publicera dig i en refereebedömd tidskrift med inriktning på framför allt nordisk forskning.

Bebyggelsehistorisk tidskrift (BHT), grundad 1981, är ett forum för nordisk forskning och debatt. Med början 2009 förändras tidskriften: fler nummer med blandat innehåll kommer att ges ut. Bebyggelsehistoria ges i BHT en vid innebörd med utgångspunkt från hur människor har format, och verkat i, byggda och skapade miljöer. Det kan exempelvis handla om landsbygdens livsmönster och odlingslandskap, såväl som medeltida stadsbildning, om parker och trädgårdar, kyrkor eller miljonprogrammets förorter. Vi välkomnar särskilt artiklar med nya och spännande frågor och problemställningar inom området.

I BHT uppfattas bebyggelsehistoria tvärvetenskapligt och som en angelägenhet för många vetenskapliga discipliner: arkeologi och historia, konstvetenskap,arkitekturhistoria, kulturgeografi och etnologi, med flera. Artiklar skrivna av såväl forskare som personer verksamma inom kulturarvssektorn välkomnas. BHT vill presentera den senaste bebyggelsehistoriska forskningen och även ge utrymme för rapporter från och debatt kring den praktiska tillämpningen av bebyggelsehistoria inom exempelvis byggnadsvård och kulturmiljövård.

BHT utkommer med två nummer per år och är rikt illustrerad. Insända vetenskapliga artiklar genomgår s.k. double blind refereegranskning. I en särskild avdelning för tillämpad bebyggelsehistoria och debatt kommer också icke refereegranskat material att publiceras. I varje nummer finns en recensionsavdelning för aktuell bebyggelsehistorisk litteratur. Publiceringsspråk är svenska, danska, norska samt engelska.

Välkommen att skicka in ditt manus!

Författarinstruktioner finns på http://www.ssp.nu/bht/forfattare.pdf .

Information om utkomna nummer av BHT finns på http://www.ssp.nu/bht.htm .