Kartan i forskningens tjänst

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.