En GIS-assistent för alla

Under våren och fortsatt under sommaren kommer en ny web-plats att byggas upp på Kulturgeografiska institutionen. Den heter GISELA och skall hjälpa våra studenter att hantera GIS på ett effektivare sätt. Den skall lanseras i september. (Gisela har namnsdag den 4 september!) Projektet har finansierats av ett projekt inom Stockholms universitet som heter Future Learn som handlar om att ökat IKT-användningen i undervisning på universitetet. Gisela är en websida där man genom text, bilder och video kan få hjälp inom ämnesområdena GIS och kartografi. Det handlar dels om grundläggande begrepp, metoder och källor, samt mer specifika handhavanden i olika programvaror. Det är tänkt att studenter på våra GIS-kurser skall använda den när de går kurser eller när de läst färdigt och behöver friska upp minnet om olika moment, men det kan lika gärna vara allmänheten som använder det som står där. De saker som beskrivs är dock i huvudsak det som våra studenter i Kulturgeografi, Samhällsplanering eller Geografi stöter på i de ibland inte helt enkla GIS-programmen.

Kolla in Gisela även om den inte blivit helt färdig: Lämna gärna synpunkter på innehåll antingen till mig direkt eller till Gisela's frågesida. I sommar har förutom jag, Annie Jansson, Stefan Ene och Pontus Hennerdal arbetat med att bygga upp sajten som alltså skall stå färdig till september 2012.

Vill man bara se filmerna kolla in Kulturgeografiska institutionens YouTube-kanal, kanske bättre än TV:s sommarutbud!

Virtuella verkliga jordglober

Under de senaste åren har virtuella glober kommit till användning på många håll. Google Earth, Virtual globe, World wind och allt vad de heter. Dessa har funnit en plats i många människors dagliga liv. Jag blev idag påmind om ett projekt som drivs i Ungern. Från "Department of Cartography and Geoinformatics", Eötvös Loránd Universitet, Budapest. Det heter virtual globes museum. Det är en smått genial idé att ta verkliga jordglober, gamla och nya och sedan lägga in dem i en virtuell glob. Man kan dels se på globerna i VRML (om man har det installerat i sin webläsare eller Google Earth). Man kan då snurra runt och kolla in dem i detalj. Det finns glober från 1600 och till idag, även några skapade av rekonstruktioner av antika kartor! Kolla in Strabo i Google earth!

Google Earth länkt till Willem Janszon Blaeu karta från 1645 (GE:1645) se nedan en skärmdump från Google Earth där den gamla globen får den där skimrande kanten som Google skapar.


All vi som inte har plats för en verklig glob i vardagsrummet, vem har det nuför tiden egentligen? Kan nu starta en virtuell och byta ut den ibland. Kanske en ungersk politisk glob från 1800-talets slut på vardagarna (se endan) och en antik på helgen? Finns även himmelsglober, men dessa har jag inte riktigt fått att fungera i himmelsvy i Google Earth. Det skulle vara skoj.

Boksläpp på KSLA 26:e maj - en atlas och en antologi on jordbruk och skogsbruk sedan år 1900

Under ett antal år har arbetet med att ta fram en atlas och en antologi omjordbrukets och skogsbrukets historia de senaste 100 åren genomförts. Nu är det äntligen dags att presentera dessa böcker, som utkommer både på svenska och på engelska. Atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – en kartografisk beskrivning, ges ut i samarbete med Sveriges Nationalatlas och med Norstedts förlag och antologin: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – studier av de areella näringarnas geografi och historia publiceras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Kom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och träffa författare och mingla med oss, kl 18!!! (se program nedan)

Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: 08-54 54 77 20. kslab@ksla.se (Observera att föranmälan är obligatorisk!)



PROGRAM Kl. 18.00 – 20.15

Moderator: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU.

Välkomsthälsning och inledning Åke Barklund, Akademiens sekreterare och VD.

Om projektets utveckling, målsättning m.m. Ulf Jansson, FD i kulturgeografi vid Stockholms universitet och temaredaktör för atlasen och redaktör för antologin, och Leif Wastenson, professor emeritus, Stockholms universitet samt chefsredaktör för Sveriges nationalatlas.

Om antologin: Hans Antonson, FD i kulturgeografi och forskare vid VTI och redaktör för antologin.

Att göra en atlas: Ulf Jansson

Det kartografiska arbetet med atlasen: Pär Aspenberg, redaktör, Norstedts.

Reflexioner över antologin och atlasen: Iréne Flygare, docent i agrarhistoria och forskningschef vid Upplandsmuseet samt författare både i antologin och i atlasen, vidare en av författarna till femte delen av ”Det svenska jord-brukets historia”, som omfattar perioden 1945-2000.

Ett sekels agrar markanvändning – kontinuitet och förändring: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och huvudredaktör för och författare av ett av banden i ”Det svenska jordbrukets historia”,

Panelsamtal och möjlighet för auditoriet att ställa frågor

Kl. 20.15 Mingel i Oscars Källare

Se mer om programmet på KSLA:s hemsida.

Neogeografi och Frivillig geografisk information

Under de senaste åren har begreppet neogeography och neographers kommit till användning allt mer. Det är inte alltid i positivia ordalag och begreppet definieras lite olika. Neogeografi kan man säga är en blandning av element ur GIS och andra webuttryckssätt (bloggar med mera). Man tar de enklare analyserna, eller inga analyser alls och gör ett "light GIS" skulle man kunna säga.

Andrew Turners bok Introduction to neogeography är ett exempel på att många numera ganska enkelt kan skapa kartor på Internet. På O'Reillys hemsida som förlägger boken kan man läsa:
"Neogeography combines the complex techniques of cartography and GIS and places them within reach of users and developers." man behöver numera inte heller kunna så mycket om GIS-tekniken bakom för att skapa bra kartor. Det dyker upp mängder av tjänster som bygger på öppna API från exempelvis Google.

Det finns också en slags misstro mellan Neogeografer och GIS-specialister. Det är inte så konstigt eftersom Neogeograferna inte gör eller kan göra samma avancerade saker som man kan göra med dyra programvaror.

Några har dock vänt sig mot begreppet och menar att Neogeography inte är något bra begrepp. Goodchild lanserade begreppet "Volunteered Geographic Information" (VGI) för att beskriva exempelvis Google earth och liknande där många läggar upp egna. Jag vet inte riktigt vad det skulle bli på svenska "Frivillig geografisk information" låter kanske inte så bra. I en artikel tar Goodchild upp fördelarna med att det är medborgarna som samlar in data. Han tar också upp problemen att allmänheten digitaliserar sin fotopunkter eller vad det nu kan vara på felaktigt registrerade bilder. Han uttrycker det lite drastiskt att Google har skapat ett nytt geodetiskt datum genom att inte rektifiera flygbilder och satellitbilder så noggrannt.

Exempel på VGI är Wikimapia och Openstreetmap.

Gränsdispyt pga GoogleMaps

GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.

Bild från: Searchengineland.

Googles Charlie Hale med titeln "Geo Policy Analyst" förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...

Europeiska landsbygdens förändring

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.

Kommer GIS dö?

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Bli GIS-assisten till vintern

Om du giller GIS och vill ha ett jobb med kort varsel så finns här ett tips:

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms univeristet söker en GIS-assisten.

Heltidstjänst som sträcker sig från 25 oktober 2009 till 31 januari 2010.

Arbetsuppgifterna är att handleda studenter på grundkursnivå i övningar och självständiga projekt. Du kommer att arbeta tillsammans med en erfaren GIS-assistent. De aktuella kurserna är: Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp samt Moment 2 på Samhällsplanerarprogrammet: Geografisk informationsbehandling och rumslig analys (15 hp). Det program som används är i huvudsak ArcGIS, men du får gärna ha kunskaper i andra GIS-program. Frågeställningarna i projekten är samhällsvetenskapliga så du får gärna ha en samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är viktigt att du kan hantera människor med olika kunskapsnivå och kunna hantera problem som kan uppstå vid arbete med GIS.

Utlysning finns även på följande sida.

Gör en kort beskrivning av dig och den kunskap du har om GIS och skicka den senast 15 september till ulf.jansson@humangeo.su.se.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nu på nätet!

Under året görs Bebyggelsehistorisk tidskrift om vilket jag skrev om här för några månader sedan. Nu har ytterligare ett nummer kommit ut med en rad intressanta artiklar. Det är Nummer 57 2009 med titeln "Landskapets resurser". Samtidigt har en websida startats för tidskriften: Bebyggelsehistoria.org. På sidan kan man se information för blivande författare, prenumeranter, innehåll i senaste och kommande nummer samt nya böcker inom ämnesområdet. Kolla in sidan om du vill vara uppdaterad kring nordisk bebyggelsehistoria.