I väntan på beslut - forskningsorientering

Under denna vecka och nästa väntar många på resultat från forskningsråden. Forskarna på universitetet tittar på sina dataskärmar i hopp om att utdelning . råden som vetenskapsrådet meddelar lakoniskt att besluten meddelas i den takt de tas... Att administrationen tar mycket plats i forskningen debatteras med jämna mellanrum artikel om administrationen i forskningen Att det är en brist på medel är ju känt. Många har disputerat den senaste tiden inom samhällsvetenskap, många av dessa har osäkra förhållanden på högskolor och universitet och forskningspengar må vara svåra att få men tjänster på universitet ännu svårare. Artikel om brist på pengar från SvD Mycket tid är nedlagt nedlagt på ansökningar. Både att skriva och att granska dem. De flesta lägger ner minst en vecka på sina ansökningar. I värderingarna som i den ovan refererade artikeln bedömdes 1000 ansökningar av 2500 som excellenta, men medel kan inte tilldelas till så många kanske har de forskarna lagt ner mer än en månad på sin ansökan om man räknar grovt. Många har säker arbetat med sina idéer under flera år, och gjort upprepade försök att få någon fond att nappa. På Vetenskapsrådet gjordes inom humaniora och samhällsvetenskap år 2002 754 ?vanliga? ansökningar varav 140 beviljades (77,4 milj), år 2003 var det 915 ansökningar varav 87 beviljades (59,9 milj) och förra året 2004 981 ansökningar varav 118 beviljades (76,2 milj). Från 18,5 procent via 9,5 procent till 12 procent för vanliga forskningsbidrag. Se Vetenskapsrådets årsredovisning Till dessa siffror kan läggas postdoc-stipendier med mera. Om man räknar lågt och tror att man bara arbetar en vecka per ansökan blir det följaktligen 1000 veckor, men troligen ligger arbetat på det dubbla ca 2000 veckor, som läggs ner oftast utan ersättning eller där medel måste tas från något annat håll. Och detta är endast ett av de många råden som finns. En någorlunda hyfsat aktiv forskare gör säkert tre eller fyra ansökningar om året av olika typer. Mycket tid blir det... Snart kommer vi att få resultat från Formas och Vr och då kommer vi antingen bli glada för att vi fått pengar eller inse om man inte får att statistiken talar mot att man kan få utdelning. Det är ju trots allt bara ca 10 procent som går igenom. En annan alternativ förklaring är att beredningsgrupperna för ansökningarna var felaktiga och inte kunde bedöma just min utmärkta ansökan (=Bortförklaring). Att någon forskare skulle skicka in dåliga ansökningar har jag aldrig hört. Det påminner en hel del om orientering faktiskt. Det är en ganska ensam sport, om man inte följer en annan deltagare, vilket väl är fusk. Man springer där i skogen och hoppas att man klarat alla kontrollerna på en bra tid. Mycket av snacket efter en orientering handlar då om att berätta hur det gick, eftersom man inte har någon att dela det med under resan. Ganska snart kommer vi se det i fikarummen på universiteten. "Har du sett vilket utlåtande jag har fått". Den här debriefingen påminner en del om att kontroll 10 var placerat på ett dåligt ställe skymd bakom en sten. Den stora skillnaden med orientering är att man får resultatet på en gång. I forskningsrådsorienteringen påbörjar man sin runda på vårsidan i mars eller april och så kommer man i mål i november. Kanske skulle det vara bra att införa femdagars även inom forskningen?