Skogen, staten och kapitalisterna

Recensionen nedan av Jan Jörnmarks bok är införd i Skogshistoriska Tidender 2005/3 som ges ut av skogshistoriska sällskapet.. Sällskapet har en lång rad exkursioner som är intressanta, sällskapet ger ut en tidskrift och en årsskrift. På sällskapets hemsida finns också en introducerande text kring skogshistoria . av Jimmy Engren. Gå med i Skogshistoriska sällskapet och ta del av skogens viktiga roll i dag och i historien i Sverige.

RECENSION:

Jörnmark, Jan (2004): Skogen, staten och kapitalisterna: skapande förstörelse i svensk basindustri 1810-1950, Studentlitteratur, Lund. Ekonom-historikern Jan Jörnmark har skrivit en läsvärd och lärorik bok om olika företags utveckling under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det handlar om järnbruk, skogsföretag och kraftföretag. I del 1 beskriver författaren de industriella och ekonomiska förändringarna under den långa period han studerar, medan del 2 består av ett antal fallstudier av skilda företag. Jörnmark studerar en lång tidsperiod och kan fånga flera förändringar av företag, ekonomiska konjunkturer och politiska beslut. Tonvikten i studien är trots titeln de sex decennierna kring sekelskiftet. Som framgår av titeln utgår Jörnmark från Joseph A. Schumpeters teori om skapande förstörelse, creative destruction. Schumpeter hävdade att entreprenörernas innovationer ledde till en kreativ förstörelse när äldre tekniker, idéer, kunskaper och strukturer blev föråldrade och oekonomiska och kunde ersättas av nya verksamheter. Frågan var enligt Schumpeter inte hur kapitalismen skulle administrera existerande förhållanden, utan hur den skapade och förstörde dem. Det var denna process eller cykel som skapade fortsatt utveckling och förbättrade levnadsförhållanden. Jörnmark tycker att detta är ett bra synsätt för att förstå den svenska basindustrin. Det tema som förs fram är således att äldre verksamheter såsom bruksekonomin förändrades genom omstruktureringar och sedermera nedläggning, och istället ersattes den av skogsindustrin. Jörnmark väver också samman de olika branscherna på ett pedagogiskt sätt. Man kan läsa om hur järnbruksindustrin övergick från att ha varit baserad på kolskogen till att nyttja andra kraftkällor och därmed banades vägen för elindustrin och många skogsbolag. Det finns också en regional beskrivning av hur träindustrin tidigt etablerades i Västsverige och i Norrland och först senare etablerades när den gamla bruksindustrin övergett skogen i de gamla bruksbygderna. Författaren diskuterar ingående förutsättningarna och skilda regioners möjligheter i de olika branscherna. I de inledande delarna diskuteras också statens förändrade inställning till reglering av exempelvis jordmarkanden. Bland de företag som diskuteras finns Uddeholmsbolaget, Billerud, Stora Kopparberg, Fagersta och SCA. I fallet med SCA handlar det om hur bolaget kom att bildas. Företagen sätts in i den generella ramen om skapande förstörelse. Arbetet kan läsas som en företagsekonomisk historik och som en förklaring till hur de stora bolag som dominerade inom branschen under 1900-talet skapades. Jörnmark ger också många vidare referenser till bolagshistoriker och vi får en inblick i Wallenbergs, Ljunglöfs, Kreugers och andra industrialisters agerande kring sekelskiftet. Bland annat kan vi i boken läsa hur Wallenberg uttrycker att "Det är fan hur alla människor som har med Bergslaget att göra blir högfärdiga", vilket kan illustrera den nye entreprenörens möte med en äldre industristruktur.

Ulf Jansson
Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet