fredag 14 november 2008

Utjordar och ödegårdar

I veckan var jag på ett intressant seminarium på SLU. Det var det agrarhistoriska seminariet, där forskare verksamma inom detta breda fält från många olika discipliner presenterar olika frågor. Denna gång var det Olof Karsvall som arbetar med de äldre geometriska kartorna i ett projekt som bedrivs på Riksarkivet. Han hade sammanställt mängder av olika intressanta exempel på utjordar och liknande begrepp i historiska kartor. Utjordar är kamerala enheter, skatte enheter, som saknar fast bebyggelse. De behandlas annars som gårdar i kronans jordeböcker. De intressanta frågorna som ställdes på seminariet var: Var kommer dessa enheter ifrån och hur användes de på 1600-talet? En inte helt ovanlig gissning är att de ofta har varit medeltida ödegårdar, men det kan finnas flera andra förklaringar till det också. De skulle kunna vara donationer till kyrkan (det låter rimligt om man tänker på de många mycket små utjordar man kan se). Vissa skulle även kunna härstamma från perioder före den agrara krisen under 1300-talet. Frågan var också om utjordar kunde uppkomma under till och med 1500- och 1600-talet. Tillsammans med en rad entusiastiska deltagare så gav seminariet mer frågor än svar. Man får hoppas att dessa små utjordar, som finns i större delen av landet kan få en intressant tolkning.

Jag blev vid läsandet av Karsvalls rapport påmind om en studie jag gjorde 1993. Jag har nu skannat in den och den finns att läsa i sin helhet (som ganska stor pdf). En tolkning som jag gjorde, förutom att utjordarna och andra beteckningar i kartorna ibland dolde ödegårdar, var att lantmätaren före 1643 vanligen inte tog med utjordar i kartorna. Jag satte det i samband med en instruktion som kom 1643 där jordeboken uttryckligen nämns (Jansson 1993, s. 46 även tabellen på s. ). Karsvall visade också på hur äldre geometriska kartor från 1630-talet i Östergötland, inte redovisar alla utjordar som finns. Min analys baserades på kartor i ett härad, medan Karsvall nog kan fördjupa den delen då man inom kort har tillgång till 12000 kartor. Utjordarna som kameralt begrepp och som påtagligt fysiskt objekt i landskapet är väl värda att uppmärksamma, man får hoppas att framtida forskning med skarp källkritisk blick gräver vidare i denna fråga.

2 kommentarer:

O Karsvall sa...

Tack Ulf för dina bra synpunkter under seminariet! Snart ska jag ge mig an det övriga kartmaterialet från Värmland, att jämföra med dina resultat från Nordmarks härad.

Ulf Jansson sa...

Det låter skoj Olof! Värmland är ju speciellt fint att studera tycker ju en värmlänning. Då får vi se om inte mina gamla studier från förra årtusendet (1900-talet) måste justeras. Lycka till!! Vi ses säkert i ett kartrum i framtiden!