Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Fältkurs i Örebro län - Lekeberg med omnejd

Kulturgeografiska instituionen genomför varje vår en fältkurs för studenter som läser Kulturgeografi II och kursen  Landsbygdens och stadens landskap, historia och kulturmiljö, 30 hp.

Vi har tillbaka i tiden varit i Mariestad, Kristinehman, Örebro, Åmål, Överum, Hedemora m.m. Det är alltid lärorikt för oss och våra studenter att undersöka geografiska fenomen. Det är ett 50-tal studenter som kommer studera skilda aspekter på planering, samhället, kultur och miljö. Ett särkilt fokus kommer vara på s.k. Riksintresseområden.

Fältkursen kommer genomföras 18-21 maj och gruppen kommer vara verksam i ett flertal kommuner i västra och södra delen av länet. Området består av både storskaliga odlingslandskap och omfattande skogsområden. Lekebergs kommun, liksom många andra kommuner har genomlevt flera kommunreformer under 1900-talet. Under perioden 1971-1995 var området en del av Örebro kommun.Men till skillnad från många andra kommuner i Sverige så bröt sig Lekeberg loss från Örebro kommun för 20 år vilket man i år högtidlighåller.

Kartan visar Lekeberg och Örebro kommuner (Från Valmyndigheten)

Under perioden 18-21 maj kommer studenter från Stockholms universitet alltså att finnas i regionen och studera och intervjua många människor. Fältarbetet kommer innebära att man också karterar moderna opch gamla fenomen.

Riseberga kloster ligger i Lekebergs kommun och hör till en av sevärdheterna

.

För mer information om fältkursen kontakta Ulf Jansson

SL karta ny igen

Ny har SL moderniserat sin karta över spårtrafiken igen. Det har uppmärksammats i press och media exv SVT och Sveriges radio den 19 mars 2015.

Karta från DN's hemsida

Man kan vara ledsen för att den gamla klassiska kartan, längst ner på denna sida som var utformad mer kartografiskt har ersatts av en förenkling som mer för tankarna till grafisk design. Den gamla kartan lever alltjämt kvar trots att det nu var ett tag sedan den slutade användas. De helt nya kartan har en del mer färg, vilket ska underlätt navigeringen i systemet. Jämfört med en lite äldre, så är väl skillnaden inte så dramatisk kan jag tycka. Kostnaden var enligt Sveriges Radio en mijlon kronor.

Här är den klassiska tunnebanekartan för linjenätet. Det var även en mer avlång version, där exempelvis den gröna linjen söderut veks åt  öster, så den fick plats över dörrarna tunnelbanevagnen.

Vaclav Smil: Harvesting the biosphere

Vaclav Smil har skrivit en intressant text om människans utnyttjande av planeten. Boken utgör i stor utsträckning sammanfattningar av mängder av studier vad gäller global produktion och konsumtion.

Den heter Harvesting the Biosphere: What We Have Taken from Nature från 2013. Det är en lite provokativ titel. Smil försöker mer eller mindre beräkna just vad vi har tagit från naturen. Det är en massiv uppgift att ge sig på då det finns många fallgropar när man gör sådana här beräkningar.


Det är en bok som inte alltid är enkel att plöja igenom för den är så rik på fakta. Siffrorna är såklart uppskattningar och jag har ibland svårt att följa med i beräkningarna och presentationen av de många siffrorna. Siffrorna blir också svindlande höga såklart. Exemplevis blir "1.6 trillion metric tons" vilket med short scale för trillion blir 1 600 000 000 000 ton, värdet på torrsubstans som är den totala biomassan på jordklotet!!

Vissa fakta är också mycket slående, som exempplevis att biomassan för människan år 1900 var 13 megatons kol (Mt C) samma år stod elefanterna för 3 Mt C. Hundra år senare hade människan ökat till  55 Mt C medan elefanterna  minskat till 0.3 Mt C (Table 12.2).

Det finns flera recensioner av boken på Vaclav Smils hemsida .

Även Bill Gates har en sida som går igenom bokens innehåll inklusive videor med författaren vilket gjort att boken fått ökad spridning.

Flytt av blogginlägg från förr

Sedan ett bra tag så har min gamla bloggplatform som erbjöds på Stockholms univeristet slutat fungera. Jag har dock sparat alla gamla data. Nu har jag börjat med att lägga ut de gamla inläggen igen från 2005 och framåt till 2008 här på denna plats. Det måste dessvärre göras inlägg för inlägg för att få datum och klockslag att stämma på ett bra sätt. Bilder måste också läggas upp. Inget ändras dock i inläggen utan det är samma inklusive stavfel och dåliga formuleringar.

I mitt första inlägg från Juli 2005 förutspådde jag att Google Maps kunde bli något stort, kanske inte så svår framtidsspaning. Men det verkar ju ha gått bra för Google maps sedan dess!! Jag minns inte rikigt om jag inte hade upptäckt Google Maps innan sommaren 2005. Den släpptes i början av året, så jag hade nog sett den under våren, men inte börjat blogga förrän terminen var slut. Google blog. På olika konferenser vid den här tiden pratades det om virtuella glober och web 2.0 som skulle ändra mycket för oss människor.

Annars förefaller 2005 bestått av att läsa intressanta böcker, hålla koll på GIS-utvecklingen, handleda studenter som skriver bra uppsatser vänta och klaga på forskningsfinansiering. Det förefaller som om det är lite samma sak som jag gör fortfarande 2013!!

De gamla inläggen är nog mest för mig själv att komma ihåg olika saker och länkarna från förr fungerar så klart dåligt, då mycket ha försvunnit från nätet. Inom kort kommer luckan mellan 2005 och 2008 att täppas till.

Med kartan i fokus

Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide, Skrifter utgivna av Riksarkivet 36, Riksarkivet,Stockholm, 398 s.

Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.

I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.

Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.

Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.

Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.

Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.

Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.

Till Töcksfors

Under perioden 14-17 maj kommer jag tillsamman med Linn Axelsson, Péter Balogh och 25 studenter inom kulturgeografi och samhällsplanering att genomföra en fältkurs i Töcksfors i Årjängs kommun på gränsen till Norge.

I fokus står riksgränsen och många andra gränser. Studenterna kommer att studera många olika aspekter i området. Inte minst som sagt gränsen, gränshandel, planering över gränsen, men även turism, regional identitet, miljö och landsbygdsutveckling, jordbruket i Norge och Sverige, bebyggelseinventeringar m.m. Det är ett femtontal uppsatser som ska skrivas av knappt trettio
studenter.

Töcksfors från Eniro.se Töcksfors ligger alldeles vid gränsen riksgränsen till Norge.



De flesta läser samhällsplanering och kulturgeografi. Dett är en fem-veckorsuppsats och fältarbetet kommer genomföras i trakten i och kring Töcksfors i form av intervjuer, karteringar observationer m.m.

Jag ser fram mot intressanta dagar i Töcksfors. Det är lite tillbaka till starten för mig eftersom jag skrev min uppsats om området förra årtusendet. Jansson, Ulf (1993): Odling och ödeläggelse i Nordmarks härad. En studie utifrån 1640-talets kartor. Kulturgeografiskt seminarium 1/93. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Se pdf

Taggtråd och hästar

Sedan 2010 har taggtråden blivit förbjuden för hästhagar, vilket diskuterats en del både innan förbudet infördes och även efter. Några enstaka hästägare har vägrat ta bort taggtråden vilket uppmärksammats i debatten. Se exmepelvis artikel i ATL.

 

Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd  mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)

Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA.  Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.

 

klicka på länkarna nedan för större version av bilden.

Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/

En GIS-assistent för alla

Under våren och fortsatt under sommaren kommer en ny web-plats att byggas upp på Kulturgeografiska institutionen. Den heter GISELA och skall hjälpa våra studenter att hantera GIS på ett effektivare sätt. Den skall lanseras i september. (Gisela har namnsdag den 4 september!) Projektet har finansierats av ett projekt inom Stockholms universitet som heter Future Learn som handlar om att ökat IKT-användningen i undervisning på universitetet. Gisela är en websida där man genom text, bilder och video kan få hjälp inom ämnesområdena GIS och kartografi. Det handlar dels om grundläggande begrepp, metoder och källor, samt mer specifika handhavanden i olika programvaror. Det är tänkt att studenter på våra GIS-kurser skall använda den när de går kurser eller när de läst färdigt och behöver friska upp minnet om olika moment, men det kan lika gärna vara allmänheten som använder det som står där. De saker som beskrivs är dock i huvudsak det som våra studenter i Kulturgeografi, Samhällsplanering eller Geografi stöter på i de ibland inte helt enkla GIS-programmen.

Kolla in Gisela även om den inte blivit helt färdig: Lämna gärna synpunkter på innehåll antingen till mig direkt eller till Gisela's frågesida. I sommar har förutom jag, Annie Jansson, Stefan Ene och Pontus Hennerdal arbetat med att bygga upp sajten som alltså skall stå färdig till september 2012.

Vill man bara se filmerna kolla in Kulturgeografiska institutionens YouTube-kanal, kanske bättre än TV:s sommarutbud!

Virtuella verkliga jordglober

Under de senaste åren har virtuella glober kommit till användning på många håll. Google Earth, Virtual globe, World wind och allt vad de heter. Dessa har funnit en plats i många människors dagliga liv. Jag blev idag påmind om ett projekt som drivs i Ungern. Från "Department of Cartography and Geoinformatics", Eötvös Loránd Universitet, Budapest. Det heter virtual globes museum. Det är en smått genial idé att ta verkliga jordglober, gamla och nya och sedan lägga in dem i en virtuell glob. Man kan dels se på globerna i VRML (om man har det installerat i sin webläsare eller Google Earth). Man kan då snurra runt och kolla in dem i detalj. Det finns glober från 1600 och till idag, även några skapade av rekonstruktioner av antika kartor! Kolla in Strabo i Google earth!

Google Earth länkt till Willem Janszon Blaeu karta från 1645 (GE:1645) se nedan en skärmdump från Google Earth där den gamla globen får den där skimrande kanten som Google skapar.


All vi som inte har plats för en verklig glob i vardagsrummet, vem har det nuför tiden egentligen? Kan nu starta en virtuell och byta ut den ibland. Kanske en ungersk politisk glob från 1800-talets slut på vardagarna (se endan) och en antik på helgen? Finns även himmelsglober, men dessa har jag inte riktigt fått att fungera i himmelsvy i Google Earth. Det skulle vara skoj.

Boksläpp på KSLA 26:e maj - en atlas och en antologi on jordbruk och skogsbruk sedan år 1900

Under ett antal år har arbetet med att ta fram en atlas och en antologi omjordbrukets och skogsbrukets historia de senaste 100 åren genomförts. Nu är det äntligen dags att presentera dessa böcker, som utkommer både på svenska och på engelska. Atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – en kartografisk beskrivning, ges ut i samarbete med Sveriges Nationalatlas och med Norstedts förlag och antologin: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – studier av de areella näringarnas geografi och historia publiceras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Kom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och träffa författare och mingla med oss, kl 18!!! (se program nedan)

Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: 08-54 54 77 20. kslab@ksla.se (Observera att föranmälan är obligatorisk!)



PROGRAM Kl. 18.00 – 20.15

Moderator: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU.

Välkomsthälsning och inledning Åke Barklund, Akademiens sekreterare och VD.

Om projektets utveckling, målsättning m.m. Ulf Jansson, FD i kulturgeografi vid Stockholms universitet och temaredaktör för atlasen och redaktör för antologin, och Leif Wastenson, professor emeritus, Stockholms universitet samt chefsredaktör för Sveriges nationalatlas.

Om antologin: Hans Antonson, FD i kulturgeografi och forskare vid VTI och redaktör för antologin.

Att göra en atlas: Ulf Jansson

Det kartografiska arbetet med atlasen: Pär Aspenberg, redaktör, Norstedts.

Reflexioner över antologin och atlasen: Iréne Flygare, docent i agrarhistoria och forskningschef vid Upplandsmuseet samt författare både i antologin och i atlasen, vidare en av författarna till femte delen av ”Det svenska jord-brukets historia”, som omfattar perioden 1945-2000.

Ett sekels agrar markanvändning – kontinuitet och förändring: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och huvudredaktör för och författare av ett av banden i ”Det svenska jordbrukets historia”,

Panelsamtal och möjlighet för auditoriet att ställa frågor

Kl. 20.15 Mingel i Oscars Källare

Se mer om programmet på KSLA:s hemsida.

Neogeografi och Frivillig geografisk information

Under de senaste åren har begreppet neogeography och neographers kommit till användning allt mer. Det är inte alltid i positivia ordalag och begreppet definieras lite olika. Neogeografi kan man säga är en blandning av element ur GIS och andra webuttryckssätt (bloggar med mera). Man tar de enklare analyserna, eller inga analyser alls och gör ett "light GIS" skulle man kunna säga.

Andrew Turners bok Introduction to neogeography är ett exempel på att många numera ganska enkelt kan skapa kartor på Internet. På O'Reillys hemsida som förlägger boken kan man läsa:
"Neogeography combines the complex techniques of cartography and GIS and places them within reach of users and developers." man behöver numera inte heller kunna så mycket om GIS-tekniken bakom för att skapa bra kartor. Det dyker upp mängder av tjänster som bygger på öppna API från exempelvis Google.

Det finns också en slags misstro mellan Neogeografer och GIS-specialister. Det är inte så konstigt eftersom Neogeograferna inte gör eller kan göra samma avancerade saker som man kan göra med dyra programvaror.

Några har dock vänt sig mot begreppet och menar att Neogeography inte är något bra begrepp. Goodchild lanserade begreppet "Volunteered Geographic Information" (VGI) för att beskriva exempelvis Google earth och liknande där många läggar upp egna. Jag vet inte riktigt vad det skulle bli på svenska "Frivillig geografisk information" låter kanske inte så bra. I en artikel tar Goodchild upp fördelarna med att det är medborgarna som samlar in data. Han tar också upp problemen att allmänheten digitaliserar sin fotopunkter eller vad det nu kan vara på felaktigt registrerade bilder. Han uttrycker det lite drastiskt att Google har skapat ett nytt geodetiskt datum genom att inte rektifiera flygbilder och satellitbilder så noggrannt.

Exempel på VGI är Wikimapia och Openstreetmap.

Gränsdispyt pga GoogleMaps

GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.

Bild från: Searchengineland.

Googles Charlie Hale med titeln "Geo Policy Analyst" förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...

Europeiska landsbygdens förändring

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.

Kommer GIS dö?

Under de senaste dagarna har en diskussion spridit sig som en löpeld åtminstone till min del av Internet (bloggar, tweet med mera) som handlar om GIS har någon framtid. Det är Don Meltz som har startat diskussionen genom ett blogginlägg med titeln GIS is dead-Long live GIS. Det hela startade med att han fått en fråga vilka råd man skulle ge till någon som skulle ge sig in i GIS-branschen. Hans råd var gör det inte, den kommer inte finnas som den ser ut nu. "GIS is on it’s way out as a profession, but GIS will continue to be used as a tool in many other professions." Resonemanget känns igen. Och det ligger något i det att om man inte har några andra kunskaper än GIS så blir det lite dåliga analyser som slutprodukt. Om man däremot har grundexamen i något humanistiskt ämne och skall skriva GIS-program så kan det bli dåligt, även om faktiskt många arkeologer tidigt gjorde insatser i GIS-världen för de såg en bra metod som kunde lösa deras problem.

Meltz' liknelse med ordbehandling är slående men lite missvisande. Han menar att det numera inte finns någon som arbetar professionellt med ordbehandling (gjorde det någonsindet?) utan alla kan skriva textdokument. Samma utveckling kommer ske inom GIS-världen. Det är säkert så att hanteringen kommer bli enklare med tiden, men jag har svårt att se att allmänheten skall kunna köra ArcGIS eller andra GIS-program för den delen om man behöver göra lite mer avancerade analyser. Text är ju trots allt linjärt på ett helt annat sätt än en kartbild/geografisk information. Caitlin Dempsey skriver om just det i ett svar till Meltz "Just being able to type doesn’t make one a writer, just as being able to make a map doesn’t make one a GIS professional".

Detta är ju egentligen den gamla diskussionen om GIS är en "Tool" eller "Science" som förekommit i en massa år och där goda argument kan finnas för båda sidorna. Och diskussionen är viktig att fortsätta med.

Man kan spana in fler kommentarer till Don's bloginlägg. Bill Dollins är en av dem och han argumenterar för att det inte finns någon tydlig gräns mellan GIS och annan IT. Det är enligt honom en artificiell gräns som nu håller på att raseras och mycket av GIS-databaser och analyser kommer harmonieras med annan databashantering och behovet av särskilda GIS-analytiker och GIS-programmerare kommer att minska.

Kanske det kanske. Det får framtiden utvisa, men helt klart är det en utmaning för branschen. Det är nu svårt för GIS-konsulter att ta mycket betalt för att lägga ut några punkter på en karta på webben när vem som helst kan göra det enkelt på Google Earth. Geografisk information är dock mycket komplex att analysera så kompetensen kommer med all säkerhet att behövas även i framtiden oavsett om man kommer vara GIS-ingenjör, systemerare, geograf eller något annat.

För att travestera Caitlin Dempsey ovan om GIS professionals så: bara för att man kan göra en karta så behöver den inte vara bra. Jag vet, jag har sett många fula både av amatörer och professionella! Och dåliga analyser finns det också gott om.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Bli GIS-assisten till vintern

Om du giller GIS och vill ha ett jobb med kort varsel så finns här ett tips:

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms univeristet söker en GIS-assisten.

Heltidstjänst som sträcker sig från 25 oktober 2009 till 31 januari 2010.

Arbetsuppgifterna är att handleda studenter på grundkursnivå i övningar och självständiga projekt. Du kommer att arbeta tillsammans med en erfaren GIS-assistent. De aktuella kurserna är: Geografiska informationssystem och kartografi, GN, 7,5 hp samt Moment 2 på Samhällsplanerarprogrammet: Geografisk informationsbehandling och rumslig analys (15 hp). Det program som används är i huvudsak ArcGIS, men du får gärna ha kunskaper i andra GIS-program. Frågeställningarna i projekten är samhällsvetenskapliga så du får gärna ha en samhällsvetenskaplig bakgrund. Det är viktigt att du kan hantera människor med olika kunskapsnivå och kunna hantera problem som kan uppstå vid arbete med GIS.

Utlysning finns även på följande sida.

Gör en kort beskrivning av dig och den kunskap du har om GIS och skicka den senast 15 september till ulf.jansson@humangeo.su.se.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nu på nätet!

Under året görs Bebyggelsehistorisk tidskrift om vilket jag skrev om här för några månader sedan. Nu har ytterligare ett nummer kommit ut med en rad intressanta artiklar. Det är Nummer 57 2009 med titeln "Landskapets resurser". Samtidigt har en websida startats för tidskriften: Bebyggelsehistoria.org. På sidan kan man se information för blivande författare, prenumeranter, innehåll i senaste och kommande nummer samt nya böcker inom ämnesområdet. Kolla in sidan om du vill vara uppdaterad kring nordisk bebyggelsehistoria.

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Nyhetskartor

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.












En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.
















Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.