Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Vaclav Smil: Harvesting the biosphere

Vaclav Smil har skrivit en intressant text om människans utnyttjande av planeten. Boken utgör i stor utsträckning sammanfattningar av mängder av studier vad gäller global produktion och konsumtion.

Den heter Harvesting the Biosphere: What We Have Taken from Nature från 2013. Det är en lite provokativ titel. Smil försöker mer eller mindre beräkna just vad vi har tagit från naturen. Det är en massiv uppgift att ge sig på då det finns många fallgropar när man gör sådana här beräkningar.


Det är en bok som inte alltid är enkel att plöja igenom för den är så rik på fakta. Siffrorna är såklart uppskattningar och jag har ibland svårt att följa med i beräkningarna och presentationen av de många siffrorna. Siffrorna blir också svindlande höga såklart. Exemplevis blir "1.6 trillion metric tons" vilket med short scale för trillion blir 1 600 000 000 000 ton, värdet på torrsubstans som är den totala biomassan på jordklotet!!

Vissa fakta är också mycket slående, som exempplevis att biomassan för människan år 1900 var 13 megatons kol (Mt C) samma år stod elefanterna för 3 Mt C. Hundra år senare hade människan ökat till  55 Mt C medan elefanterna  minskat till 0.3 Mt C (Table 12.2).

Det finns flera recensioner av boken på Vaclav Smils hemsida .

Även Bill Gates har en sida som går igenom bokens innehåll inklusive videor med författaren vilket gjort att boken fått ökad spridning.

Taggtråd och hästar

Sedan 2010 har taggtråden blivit förbjuden för hästhagar, vilket diskuterats en del både innan förbudet infördes och även efter. Några enstaka hästägare har vägrat ta bort taggtråden vilket uppmärksammats i debatten. Se exmepelvis artikel i ATL.

 

Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd  mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)

Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA.  Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.

 

klicka på länkarna nedan för större version av bilden.

Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/

Europeiska landsbygdens förändring

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.