SL karta ny igen

Ny har SL moderniserat sin karta över spårtrafiken igen. Det har uppmärksammats i press och media exv SVT och Sveriges radio den 19 mars 2015.

Karta från DN's hemsida

Man kan vara ledsen för att den gamla klassiska kartan, längst ner på denna sida som var utformad mer kartografiskt har ersatts av en förenkling som mer för tankarna till grafisk design. Den gamla kartan lever alltjämt kvar trots att det nu var ett tag sedan den slutade användas. De helt nya kartan har en del mer färg, vilket ska underlätt navigeringen i systemet. Jämfört med en lite äldre, så är väl skillnaden inte så dramatisk kan jag tycka. Kostnaden var enligt Sveriges Radio en mijlon kronor.

Här är den klassiska tunnebanekartan för linjenätet. Det var även en mer avlång version, där exempelvis den gröna linjen söderut veks åt  öster, så den fick plats över dörrarna tunnelbanevagnen.

Med kartan i fokus

Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide, Skrifter utgivna av Riksarkivet 36, Riksarkivet,Stockholm, 398 s.

Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.

I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.

Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.

Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.

Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.

Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.

Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.

En GIS-assistent för alla

Under våren och fortsatt under sommaren kommer en ny web-plats att byggas upp på Kulturgeografiska institutionen. Den heter GISELA och skall hjälpa våra studenter att hantera GIS på ett effektivare sätt. Den skall lanseras i september. (Gisela har namnsdag den 4 september!) Projektet har finansierats av ett projekt inom Stockholms universitet som heter Future Learn som handlar om att ökat IKT-användningen i undervisning på universitetet. Gisela är en websida där man genom text, bilder och video kan få hjälp inom ämnesområdena GIS och kartografi. Det handlar dels om grundläggande begrepp, metoder och källor, samt mer specifika handhavanden i olika programvaror. Det är tänkt att studenter på våra GIS-kurser skall använda den när de går kurser eller när de läst färdigt och behöver friska upp minnet om olika moment, men det kan lika gärna vara allmänheten som använder det som står där. De saker som beskrivs är dock i huvudsak det som våra studenter i Kulturgeografi, Samhällsplanering eller Geografi stöter på i de ibland inte helt enkla GIS-programmen.

Kolla in Gisela även om den inte blivit helt färdig: Lämna gärna synpunkter på innehåll antingen till mig direkt eller till Gisela's frågesida. I sommar har förutom jag, Annie Jansson, Stefan Ene och Pontus Hennerdal arbetat med att bygga upp sajten som alltså skall stå färdig till september 2012.

Vill man bara se filmerna kolla in Kulturgeografiska institutionens YouTube-kanal, kanske bättre än TV:s sommarutbud!

Gränsdispyt pga GoogleMaps

GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.

Bild från: Searchengineland.

Googles Charlie Hale med titeln "Geo Policy Analyst" förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Nyhetskartor

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.












En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.
















Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.

Historisk kartografi - Kartografiska Sällskapet

I går anordnade historiska sektionen inom kartografiska sällskapet en visning av lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), som nu flyttats till Riksarkivets anläggning i Arninge efter att ha legat i Gävel sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket på 1970-talet. Johan Gåsste som är ansvarig för kartorna visade det nya arkivet och några exempel från samlingarna. Dels visades lantmäterikartor från LSA, dels även andra kartor från Riksarkivets egna samlingar. Det var en intressant kväll med ett drygt 30-tal deltagare som fick "känna på" kartor med flera hundra år på nacken. Till arkivet skall man ta sig i huvudsak när kartan inte finns tillgänglig digitalt från lantmäteriets hemsida.

Nya sidor med länkar och information
På historiska sektionens hemsida har nu också skapats en del länkar till resurser där man direkt över Internet kan finna historiska kartor.

Det finns även en sida med ett urval av litteratur som berör kunskapen om historiska kartor, främst svenska men även från andra delar av Världen.

Sidorna skall utökas och kan förhoppningsvis bli en bra plats att hitta. Har ni länkar som man borde lägga till eller känner till mer litteratur skicka mig en mejl så blir sidan uppdaterad.

Kartor - en jubileumsskrift

Nu har Kartografiska sällskapets bok Kartan i våra hjärtan, Kartografiska sällskapet 100 år börjat att distribueras till alla medlemmar. Boken har redigerats av Mats Halling och är mycket bra illustrerad med många intressanta moderna och historiska foton samt naturligtvis kartor av vitt skilda slag.

Boken har 25 artiklar som behandlar kartor av olika typer, Kartografiska sällskapets historia med mera. Jag gillar framför allt de många historiska fotona som visar på lantmätare och kartografer i arbete från början av seklet. Den ser ut som en presentbok som skall ligga på soffbordet, men låt er inte luras av det. Det finns mycket intressanta artiklar om många olika typer av kartor. För den som är intresserad av historiska kartor så är detta en källa till mycket kunskap. Den tekniska utvecklingen under 1900-talet beskrivs i många av artiklarna och det finns även presentationer av teknikerna under 1600-, 1700- och 1800-talet. Även det senaste inom kartografin idag får en presenation liksom en framtidsspaning om läget år 2035. Jag skall inte recensera boken för jag har själv skrivit ett avsnitt om 1700- och 1800-talets kartor, men en liknande översikt om svenska kartografi kommer nog inte publiceras på ett tag. I boken finns också en DVD med TV-produktionen "alla tiders kartor".



Gå med i kartografiska sällskapet så får du automatiskt denna bok. Den kommer gå att köpa också, men det blir biligare att gå med i sällskapet!

Kartan i forskningens tjänst

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.

Hittas gatubilder

Google ha haft sin Streetview under en period och det har blivit uppmärksammat i media. Streetview finns i en lång rad städer i främst USA, Australien, Japan och på några ställen i Europa Nu har även Sverige fått en motsvarande webtjänst. Men inte från Google. Förut har det funnits bilder på portuppgångar i vissa delar av landet. Det finns även nu 3D-bilder från hitta.se. Nu har man alltså skapat en svenska streetview Hitta.se's Gatubild som täcker centrala Stockholm. Den är kanske inte helt färdigutvecklad, har bara funnits en dryg vecka på nätet och en hel del buggar finns. Man rör sig inte riktigt lika smidigt som i Streetview. Man hoppar lite framåt som i fia-med-knuff på hittas blå punkter som täcker stadens gatunät där deras bilar åkt fram. Allt fungerar rätt bra när det är rätt bild och man kan snurra runt 360grader och se värden runt om. Det är mycket högupplösta bilder och man ser många detaljer och skall man till något kvarter man inte varit i kan detta vara en bra hjälp. Lite läskigt känns det faktiskt att åka mot körriktningen rakt mot bilarna om man väljer att åka åt andra hållet än vad Hitta gjort. Jag hittat dock ingen metadata såsom datum för bilderna, så man har svårt att bedöma vad de visar. Ganska många bilder förefaller inte ha hunnit läggas ut ännu, om man följer de blåmarkerade vägarna på kartan. Kanske blir bättre med tiden? Jakten att hitta intressanta saker i bilderna har förstås redan startat.

Ibland har det också blivit lite fel. Känns som om Götgatan har blivit lite extra drabbad. På följande skärmdump kan man se Scandic hotel till vänster två gånger efter varandra och mystiska dubbelexponerade cykelvägar som avviker från gatubilden. Man har väl helt enkelt blandat ihop delar mellan olika panoramabilder. En del saker verkar ha fixats till under veckan som gått också. I början var en del blå punkter lite vilse, men de verkar nu ligga på gator.

Kalla krigets kartor

Under kalla kriget skapades kartor av båda blocken för att planera för ett eventuellt tredje världskrig. Stora resurser med sammanställningar av information från äldre källor, från flygfotograferingar och andra mer ljusskygga datainsamlingsmetoder lades på detta arbete. Nu finns USA:s armés topografiska karta från 1950-talet och framåt enkelt åtkomligt i Google earth. Kräver att man har google earth installerat. Kartsviten är inte komplett, men stora delar av jorden kan man komma åt. Gränssnittet med Google earth gör det lätt att hitta till en specifik plats. I kartan som heter Stockholm-Riga kan man se en liten ordförklaring till olika ortnamnsled på lettiska, svenska, ryska, finska och estniska. Liknande fanns på de flesta, liksom "metadata" om var informationen kom ifrån och en "källvärdeskarta" i miniatyr som visar på kvaliteten. (Klicka på bilden för större bild)


Informationen på kartorna är av varierande kvalitet beroende på vilken underlagsdata man hade. Utanför Irkutsk kan man hitta texten powder magazin, något som väl inte kan ses från en flygbild eller???


Vill man se den andra sidan så finns även vissa av Soviets kartor tillgängliga på nätet nuförtiden. De sovjetiska topografiska kartorna är verkligen mycket bra kartor, med höjdkurvor (och djupkurvor i vatten), information om skog och annan vegetation. Se sidanSoviet Maps eller Free geography tools för lite mer information. Det finns ett antal websiter där man kan hämta hem inskannade och även georektifierade militära kartor. De flesta från 1980-talet. Även här finns några med digitala kartbladsindelningar som hjälper till med att hitta rätt karta. Här är ett utsnitt över norra delen av Stockholm. (Klicka på kartbilden för att se den större)

Interaktiva tunnelbanekartor i Paris, London och New York

Greg Brail har skapat en, eller snarare två, interaktiva kartor över New York respektive London. De gör det möjligt att fritt placera två punkter på en karta, Google maps, och sedan skapas den snabbaste resvägen. Det smarta är att det inte bara är en beräkning av gång- och eller bilhastighet utan Greg har utnyttjar avståndet till närmaste tunnelbanestation och sedan läser en Java applet av bland annat tidtabellen för den stationen och sedan blir resvägen plottad på kartan. Se mer på FAQ. Ganska smart gjort. Obs att Greg Brail inte har något att göra med de som har hand om Tunnelbanorna i London respektive New York utan han har gjort det mest på skoj. Lite reklamplats finns dock. Programmet är inte nytt utan gjordes redan 1996. Om beräkningarna är trovärdiga eller ej ve jag inte, men praktiskt att få en karta som visar vägen. Detta har man insetti Paris och RATP har en riktigt snygg interaktiv karta över sitt spårysstem i Parisregionen, där man kan se trafikhändelser, skapa rutter över resor, se handikapp anpassade resvägar m.m. Man ser också vad priset för resan blir. Bra service! Finns även för bussar och andra trafikslag.

Svenska Dagbladet vilse utanför innerstaden

På Stockholmsdelen på Svenska dagbladet så har man under en tid nu haft en geografisk presentation av nyheterna på den så kallade Stockholmskartan. Det är ett intressant initiativ eftersom mycket av det som händer och som rapporteras på en lokalredaktion kan knytas till en geografisk plats. Det har dock i huvudsak varit händelser av karaktären olyckor, bränder och brott av olika slag. Man har också lagt ut många recensioner av restauranger och krogar. Ibland när man har sett på kartan så får man en känsla för att det sker i huvudsak brott av olika slag i förorten och man går på konstvining och äter på krogen i innerstan. Ser man på bevakningen av krogar kan man se just nu att man bara besökt en krog utan för Stenstaden. Det är Edsbacka krog, som med sina två stjärnor i guide Michelin, ju säkert är värd att avvika från kvartersstadens trygga kulinariska miljö.

Det intressanta är att på kartan över alla restauranger så har man placerat Edsbacka i ett bostadsområde i Täby och inte i Sollentuna där det borde vara. Idén med att placera något geografiska är ju att det blir rätt lokaliserat, speciellt om man vill att någon skall besöka krogen. Förklaringen är nog en miss i adressen. Enligt SvD:s text ligger Edsbacka krog på Sollentunavägen 20, men det gör den inte utan på Sollentunavägen 220 i Sollentuna. Den som lokaliserade krogen fick kanske bara en adress som hjälp? Om granskarna hade gjort det själva hade de nog inte misstagit sig så eller är det så att krogrecensenterna, som faktiskt inte ger några bra omdömen om Edsbacka, inte vill att någon skall hitta hit? Hoppas dock att redaktionen kommer våga besöka någon mer restauratör utanför tullarna i framtiden och om de gör det så kan man ju placera den lite bättre på en karta.

Open green map Stockholm

Olika former av community mapping eller Public participatory GIS dyker upp i Världen, fövånansvärt få dock i Sverige. Ett undantag är Open Green map som har sloganen Think Global, Map Local! Det är huvudsakligen ideella organisationer som står bakom kartläggningen, men inte sällan även städerna själva.

2006 gjordes en "Green Map" (bilden i denna blogg) av den ideella föreningen Stadens Eko, som får, vad jag förstår, vissa bidrag av Stockholms kommun. Kartan visar var olika verksamhter, affärer m.m. som har någon koppling till ekologiska aktiviteter. Exempelvis matvarubutiker med ekologiska varor, cykelaffärer, miljöstationer, platser för stillehet, utsikter med mera. En intressant motbild för att leva ett mer grönt urbant liv.

Målet med detfortsatta arbetet är att göra mer interaktiva kartor baserade på Google maps och följa Open Green Maps standard (GMS) och där visa på ekologiskt uthålliga verksamhter i urban miljö. Den finns nu i en betaversion och skall inom kort bli skarp och då inkludera förorter kring Stockholm. Kartografin i kartan från 2006 betonar på ett intressant sätt stadens gröna ytor. Dessa får större "plats" i kartbilden än brukligt. Så blir nog inte fallet med dn nya kartan då man är hänvisad till Googel maps bakgrundsdata, kan man förmoda.

Från Open Green Map finns flera länkar till flera svenska städer exempelvis Malmö. Den och andra är inte riktigt en interakiv Open Green map med samma tekniska lösning. Vill man åka till en stad i Västvärlden så finns det säkert inom kort en via Google maps tillgänglig open green map att kolla på så kan man göra sin vistelse i staden lite grönare.

SL:s fina och fula kartor

Storstockholms lokaltrafik (SL) har en mängd olika kartor, kartor på busshållplatser, i tidtabeller, på Internet med mera. De gamla karorna som fanns på busshållplatserna hade börjat bli inaktuella, linjer hade ändrats och bytt namn och bebyggelsen i Stockholmstrakten hade expadrat. De nya kartorna som sitter i busskurerna är verkligen bra. Kanke de bästa som SL gjort! De är tydliga och visar busslinjerna på ett bra sätt. Konsulterna som gjort dem har arbetat fram en schysst produkt. Man blir kartografiskt glad av att se dem trots regn och rusk i väntan på bussen. Tyvärr verkar kartan inte gå att köpa eller finnas tillgänglig på Internet.

Den kartan står dock i bjärt kontrast mot linjekartorna som SL använder. Förenklade linjekartor för tunnelbanor och busslinjer har en lång historia. Man brukar peka på Londons tunnelbanekarta som den som blev stilbildande för alla andra. En viktig del är att generalisera linjesträckningen enligt vissa principer, vanligen skarpa vinklar som binder samman linjerna. Stockholm hade en tunnelbanekarta som var inarbetad och som av någon anledning ersattes av en ny. En karta som i mitt tycke är mycket sämre, som kartografisk produkt. Kanske har någon grafisk designer gjort den och anpassat den efter någon generell företagslayot? Hoppas ingen kartograf var inblandad.


Den kartsvit som verkligen gör någon kartintresserad upprörd är däremot SL:s busslinjekartor. När den infördes för ett antal år sedan förekom en hel del debattinlägg mot den, arga insändare, som jag antar SL helt bortsett från. Varje säsong sedan dess tänker jag nu har de väl äntligen ändrat dem. Kartorna, som generaliserat busslinjernas sträckning mycket långt, blir svåra att använda för man kan inte enkelt se var bussarna går. Kolla runt på kartorna på SL:s hemsida!! Kartan över Stockholms innerstad visar på problemet. Om man generealiserar en företeelse måste man generaliser en annan. I Londons tunnelbanekarta så är både Themsen och tunnelbanelinjerna generaliserade, men i SL:s kartor har man en mycket precis gräns till alla vattendrag. Det gör att man luras att tro att busslinjerna följer dessa sträckningar. Den mjukt böjda Ringvägen är på kartan intill här exempelvis helt rak!! Innrstaden är dock inte det bästa exemplet på dåliga kartor. Se exempelvis området kring Tappström som finns i två versioner på kartan över Ekerö. Jag måste erkänna att jag inte förstår vitsen med att göra busslinjerna generaliserade i den här skalan, det är väl enklare att följa med på bussen om man ser hur linjen faktiskt svänger? Så såg kartorna ut förut. Om man vill göra en karta över hela Sverige som exempelvis Swebus är det mer begripligt. Tror att man tänkt att man skall kunna följa en linje från början till slut genom färger och busslinjer och då kunna rita parallella linjer. När det gäller färgval är de så kallade "blåbussarna" är inte alltid de som är blå så där kan man också undra vilka överväganden som gjorts.

Snälla SL se till att göra något åt era busskartor! Hyr gärna in samma konsulter som gjorde busskurernas karta eller ge åtminstone den som utformat kartan en brevkurs i enkla kartografiska regler. Om ni återinförde typsnittet Esseltub skulle jag bli överväldigad, men en schysst karta är en bra början.

Designa kartor med Brewer

Cynthia A. Brewer är en geograf som arbetat mycket med hur man skall utforma kartor. Hon har sedan en längre tid tillbaka en hemsida Colorbrewer där man kan generera olika koropletkartor med skilda färger. Det finns ett flertal olika skalor, men kan också ändra antalet klasser och man kan få ut beteckningarna för färgerna (CMYK, RGB, HEX m.m.) som gör att man i programmen lättare kan återskapa färgen. Man kan också på hemsidan Colorbrewer se om färgschemat fungerar bra för olika medier, skärmbild, projektor, paper m.m. Det är en hemsida som är mycket väl värd ett besök, kanske speciellt om man vill försäkra sig om att kartbilden skall synas på en projektor eller annat media.

Brewer har gett ut böcker och skrivit artiklar om hur man gör layout för kartor. För tre år sedan (2005) kom Designing better maps: A guide for GIS users. En bok som används som en lärobok i färgval, textsättning m.m. Nu, 2008, har hon gett ut ytterligare en bok. Den heter Designed Maps: A sourcebook for GIS users. Den här boken är också utgiven på ESRI press och den är inte så mycket en lärobok utan mer en inspirationsbok. Boken bygger på idén att alla som vill göra kartor börjar med att se på andra kartor. Brewer har här samlat en rad olika kartor av skilda typer, både referenskartor och mer tematiska kartor. Varje uppslag har en karta, med en kortare text kopplad till sig. I inledningen till varje kapitel har Brewer valt en karta och sedan har hon designat om den i fyra olika versioner. Versioner som då lyfter fram skilda delar av den ursprungliga kartbilden. En intressant övning!

Man kan sitta och bäddra i bokens sidor och se på alla kartor av skilda slag och få inspiration, och så är väl boken tänkt att fungera. Man slås av att många kartbilder har mer eller mindre tydliga terrängskuggningar i kobination med färglagda ytor, vare sig det är renodlade koropletkartor eller markanvändning/marktäcke data. Inte alla kartor är gjorda med GIS-program utan de sista delarna har ibland gjorts i skilda layoutprogram, men de som Brewer har förändrat har hon gjort i ArcGIS 9.2. Det finns också avslutningsvis på några sidor en rad tips på hur man i ArcMap kan skapa egna symboler eller göra olika former av modifieringar. Det blir alltmer möjligt att göra bra kartor i sin vanliga GIS-programvara och man behöver allmer sällan flytta sig till specifika layoutprogram exempelvis Illustrator eller Photoshop för att få en helt OK karta. Utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta i den riktningen. Jag måste dock erkänna att jag gärna plockar in kartor i exempelvis Photoshop för att fixa till det sista.

platt jord igen

I senaste numret av Forskning och framsteg Nr 5 Juni-Augusti, 2005 har Henrik Höjer skrivit en artikel om myten om den platta jorden. Det är en vanlig men felaktig föreställning idag att man under medeltiden i allmänhet trodde att jorden var platt. I artikeln, som delvis baseras på Russell, Jeffrey Burton (1991/1997): Inventing the Flat Earth: Columbus and Modern Historians, startas den föreställningen av den amerikanske författaren Washington Irving och den franske kyrkohistorikern Antoine-Jean Letronne på 1800-talet. Se även review av Russels bok och Platt jord.

Det är intressant att myten om den platta jorden fortsätter trots att så mycket talar mot den. I slutet av artikeln refereras även till en diskussion i femhundratalets Grekland om jordens form som studeras av Birgitta Elweskiöld på Lunds universitet. Kosmas Indikopletus menade att jorden verkligen var platt och var den som Letronne och Irving använde som argument. Det är dock tveksamt om Kosmas överhuvudtaget var känd under europeisk medeltid.

Google maps

Google maps har kommit med en betaversion med kartor över hela världen, dock mest USA och Storbritannien än så länge, men det som finns ser bra ut: Google maps Navtech står bakom det Man kan gissa att det kommer att få stort genomslag med tanke på Googles ställning.

FLYTTAD FRÅN ÄLDRE BLOG PÅ SU