Med kartan i fokus

Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide, Skrifter utgivna av Riksarkivet 36, Riksarkivet,Stockholm, 398 s.

Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.

I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.

Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.

Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.

Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.

Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.

Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.

Virtuella verkliga jordglober

Under de senaste åren har virtuella glober kommit till användning på många håll. Google Earth, Virtual globe, World wind och allt vad de heter. Dessa har funnit en plats i många människors dagliga liv. Jag blev idag påmind om ett projekt som drivs i Ungern. Från "Department of Cartography and Geoinformatics", Eötvös Loránd Universitet, Budapest. Det heter virtual globes museum. Det är en smått genial idé att ta verkliga jordglober, gamla och nya och sedan lägga in dem i en virtuell glob. Man kan dels se på globerna i VRML (om man har det installerat i sin webläsare eller Google Earth). Man kan då snurra runt och kolla in dem i detalj. Det finns glober från 1600 och till idag, även några skapade av rekonstruktioner av antika kartor! Kolla in Strabo i Google earth!

Google Earth länkt till Willem Janszon Blaeu karta från 1645 (GE:1645) se nedan en skärmdump från Google Earth där den gamla globen får den där skimrande kanten som Google skapar.


All vi som inte har plats för en verklig glob i vardagsrummet, vem har det nuför tiden egentligen? Kan nu starta en virtuell och byta ut den ibland. Kanske en ungersk politisk glob från 1800-talets slut på vardagarna (se endan) och en antik på helgen? Finns även himmelsglober, men dessa har jag inte riktigt fått att fungera i himmelsvy i Google Earth. Det skulle vara skoj.

Äldre kartor på SUB:s hemsida

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet trycktes många intressanta kartor. Exemplevis ekonmiska kartor, s.k. häradskartor och topografiska kartor så kallade generalstabskartor. Dessa är inte så enkla att hitta med bra upplösning på nätet eller ens i kartarkiv. På lantmäteriets hemsida kan man se många av generelastabens kartor, men de är hårt komprimerade så de är svåra att läsa. När det gäller häradskartorna så finns de inte alls tillgängliga på nätet på någon samlad plats. Enskilda myndigheter och kommuner har gjort dem tillgängliga och Lantmäteriets historiska kartor har istället det otryckta och för forskningen mycket värdefulla konceptkartorna.

Nu kan man alltså titta på och hämta hem vissa häradskartor och generalstabskartor från Stockholms universitets Geobiblioteks hemsida. Det kan göras i det så kallade Kartrummet. Där finns både tif- och jpg-filer. Kartrummet skall vara ett LärandeResursCentrum (LRC) för geografisk informationskompetens ”Geografisk informationskompetens är att veta hur man hittar, kritiskt utvärderar och använder geografisk information”. Det låter lite högtravande kanske, men det är ju mycket bra att informationen görs tillägänglig. Hoppas resterande kartblad kan hamna under skannern på Geobiblioteket.

Den övre kartan är från SUB:s kartrummet och den nedre en skärmdump från Lantmäteriets websida. Man kan jämföra kvaliteten på de två kartorna och se hur svårläst den nedre är. Observera att det är två olika versioner av kartbladet Örebro, där lantmäteriets är äldre, har färglagda gränser, medan den yngre har med förlängningen av järnvägen västerut med. När mer och mer information blir tillgänglig kan mer jämförelser göras av hur samhället dramatiskt förändrades för drygt hundra år sedan.

Utsnitt ur topografiska kartbladet Örebro 1840 översedd 1859 (SUB:s kartrummet)


Topografiska karta från 1840 översedd 1850 (Lantmäteriet)

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster

Historisk kartografi - Kartografiska Sällskapet

I går anordnade historiska sektionen inom kartografiska sällskapet en visning av lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), som nu flyttats till Riksarkivets anläggning i Arninge efter att ha legat i Gävel sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket på 1970-talet. Johan Gåsste som är ansvarig för kartorna visade det nya arkivet och några exempel från samlingarna. Dels visades lantmäterikartor från LSA, dels även andra kartor från Riksarkivets egna samlingar. Det var en intressant kväll med ett drygt 30-tal deltagare som fick "känna på" kartor med flera hundra år på nacken. Till arkivet skall man ta sig i huvudsak när kartan inte finns tillgänglig digitalt från lantmäteriets hemsida.

Nya sidor med länkar och information
På historiska sektionens hemsida har nu också skapats en del länkar till resurser där man direkt över Internet kan finna historiska kartor.

Det finns även en sida med ett urval av litteratur som berör kunskapen om historiska kartor, främst svenska men även från andra delar av Världen.

Sidorna skall utökas och kan förhoppningsvis bli en bra plats att hitta. Har ni länkar som man borde lägga till eller känner till mer litteratur skicka mig en mejl så blir sidan uppdaterad.

Kartor - en jubileumsskrift

Nu har Kartografiska sällskapets bok Kartan i våra hjärtan, Kartografiska sällskapet 100 år börjat att distribueras till alla medlemmar. Boken har redigerats av Mats Halling och är mycket bra illustrerad med många intressanta moderna och historiska foton samt naturligtvis kartor av vitt skilda slag.

Boken har 25 artiklar som behandlar kartor av olika typer, Kartografiska sällskapets historia med mera. Jag gillar framför allt de många historiska fotona som visar på lantmätare och kartografer i arbete från början av seklet. Den ser ut som en presentbok som skall ligga på soffbordet, men låt er inte luras av det. Det finns mycket intressanta artiklar om många olika typer av kartor. För den som är intresserad av historiska kartor så är detta en källa till mycket kunskap. Den tekniska utvecklingen under 1900-talet beskrivs i många av artiklarna och det finns även presentationer av teknikerna under 1600-, 1700- och 1800-talet. Även det senaste inom kartografin idag får en presenation liksom en framtidsspaning om läget år 2035. Jag skall inte recensera boken för jag har själv skrivit ett avsnitt om 1700- och 1800-talets kartor, men en liknande översikt om svenska kartografi kommer nog inte publiceras på ett tag. I boken finns också en DVD med TV-produktionen "alla tiders kartor".



Gå med i kartografiska sällskapet så får du automatiskt denna bok. Den kommer gå att köpa också, men det blir biligare att gå med i sällskapet!

Kartan i forskningens tjänst

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.

Se lantmäteriets historiska kartor på Riksarkivet i Arninge!

Det historiska kartarkivet med äldre storskaliga lantmäterikartor och småskaliga officiella kartor som legat i Gävle sedan utlokaliseringen av Lantmäteriverket har under 2008 kommit att överlämnas till Riksarkivet. De förvaras nu på Riksarkivet i Arninge (Täby).

Den 25 februari kl 17:30- ca 19:00 anordnar Kartografiska sällskapet en visning av kartorna i detta nya arkiv.

Johan Gåsste, som ansvarar för de historiska kartorna, kommer att introducera samlingarna och Riksarkivets övriga kartrelaterade projekt och samlingar. Vi får senare handfast se på kartorna och de resurser som finns i Arninge, ett viktigt komplement till att studera kartorna digitalt.

Riksarkivets lokaler i Arninge ligger på adress Mätslingan 17, TÄBY, norr om Täby centrum längs E18. X= 6596377; Y= 1631380 (RT90). Man kan nå området med bussar från bland annat Danderyds sjukhus, Upplands Väsby och Täby centrum. Se http://www.sl.se/ för mer info. Välkomna till en intressant dag i en av Europas största samlingar av äldre lantmäterikartor. Ingen föranmälan krävs.

För mer information kontakta Ulf Jansson.

Kalla krigets kartor

Under kalla kriget skapades kartor av båda blocken för att planera för ett eventuellt tredje världskrig. Stora resurser med sammanställningar av information från äldre källor, från flygfotograferingar och andra mer ljusskygga datainsamlingsmetoder lades på detta arbete. Nu finns USA:s armés topografiska karta från 1950-talet och framåt enkelt åtkomligt i Google earth. Kräver att man har google earth installerat. Kartsviten är inte komplett, men stora delar av jorden kan man komma åt. Gränssnittet med Google earth gör det lätt att hitta till en specifik plats. I kartan som heter Stockholm-Riga kan man se en liten ordförklaring till olika ortnamnsled på lettiska, svenska, ryska, finska och estniska. Liknande fanns på de flesta, liksom "metadata" om var informationen kom ifrån och en "källvärdeskarta" i miniatyr som visar på kvaliteten. (Klicka på bilden för större bild)


Informationen på kartorna är av varierande kvalitet beroende på vilken underlagsdata man hade. Utanför Irkutsk kan man hitta texten powder magazin, något som väl inte kan ses från en flygbild eller???


Vill man se den andra sidan så finns även vissa av Soviets kartor tillgängliga på nätet nuförtiden. De sovjetiska topografiska kartorna är verkligen mycket bra kartor, med höjdkurvor (och djupkurvor i vatten), information om skog och annan vegetation. Se sidanSoviet Maps eller Free geography tools för lite mer information. Det finns ett antal websiter där man kan hämta hem inskannade och även georektifierade militära kartor. De flesta från 1980-talet. Även här finns några med digitala kartbladsindelningar som hjälper till med att hitta rätt karta. Här är ett utsnitt över norra delen av Stockholm. (Klicka på kartbilden för att se den större)

Utjordar och ödegårdar

I veckan var jag på ett intressant seminarium på SLU. Det var det agrarhistoriska seminariet, där forskare verksamma inom detta breda fält från många olika discipliner presenterar olika frågor. Denna gång var det Olof Karsvall som arbetar med de äldre geometriska kartorna i ett projekt som bedrivs på Riksarkivet. Han hade sammanställt mängder av olika intressanta exempel på utjordar och liknande begrepp i historiska kartor. Utjordar är kamerala enheter, skatte enheter, som saknar fast bebyggelse. De behandlas annars som gårdar i kronans jordeböcker. De intressanta frågorna som ställdes på seminariet var: Var kommer dessa enheter ifrån och hur användes de på 1600-talet? En inte helt ovanlig gissning är att de ofta har varit medeltida ödegårdar, men det kan finnas flera andra förklaringar till det också. De skulle kunna vara donationer till kyrkan (det låter rimligt om man tänker på de många mycket små utjordar man kan se). Vissa skulle även kunna härstamma från perioder före den agrara krisen under 1300-talet. Frågan var också om utjordar kunde uppkomma under till och med 1500- och 1600-talet. Tillsammans med en rad entusiastiska deltagare så gav seminariet mer frågor än svar. Man får hoppas att dessa små utjordar, som finns i större delen av landet kan få en intressant tolkning.

Jag blev vid läsandet av Karsvalls rapport påmind om en studie jag gjorde 1993. Jag har nu skannat in den och den finns att läsa i sin helhet (som ganska stor pdf). En tolkning som jag gjorde, förutom att utjordarna och andra beteckningar i kartorna ibland dolde ödegårdar, var att lantmätaren före 1643 vanligen inte tog med utjordar i kartorna. Jag satte det i samband med en instruktion som kom 1643 där jordeboken uttryckligen nämns (Jansson 1993, s. 46 även tabellen på s. ). Karsvall visade också på hur äldre geometriska kartor från 1630-talet i Östergötland, inte redovisar alla utjordar som finns. Min analys baserades på kartor i ett härad, medan Karsvall nog kan fördjupa den delen då man inom kort har tillgång till 12000 kartor. Utjordarna som kameralt begrepp och som påtagligt fysiskt objekt i landskapet är väl värda att uppmärksamma, man får hoppas att framtida forskning med skarp källkritisk blick gräver vidare i denna fråga.

Placing history

År 2002 gav ESRI press ut en bok som redigerats av Anne Kelly Knowles som hette Past time, past place, GIS for history. Nu är det dags att uppdatera den och Knowles ger nu 2008 ut på ESRI press en ny antologi med titeln Placing history. How maps, Spatial data, and GIS are changing historical Scholarship.

Många av temana är desamma; Geoff Cunfer skriver exempelvis i båda versionerna om hur man kan kartera "Dust Bowl" Det finns även avsnitt om undervisning i GIS och om kartering av etnicitet i amerikanska städer och markanvändningsanalyser i de båda böckerna. Det finns docken hel del som skiljer dem åt. På ett ytligt plan så har illustrationerna blivit mycket bättre. Visualiseringsmöjligheterna i GIS har ju betydligt förbättrats under 2000-talet. Bokens teman har också blivit något mindre anglo-saxisk genom att man inkluderat ett stort avsnitt om Kina och det stora projektet China Historical GIS (som visserligen bedrivs delvis från USA), samt att man tagit upp studiet av romerska kartor. Det handlar i huvudsak om tematiska kartor av skilda slag, men det finns också exempel på utsiktsanalyser i artikeln What could Lee see att Gettysburg?. Michael Goodchild skriver även på ett intressant sätt om möjligheten att kombinera tid och rum. Ian Gregory skriver om sina anlyser där avstånd används som en viktig del av analysen. Se tidigare blogginlägg om boken Historical GIS. Till boken Placing history finns även en rad digitalt material på en CD. Det är pdf-presentationer av delar av artiklarna och animeringar av bland annat sandstormarna och jordbruksproduktionen i Kansas under 1800-talet. Det gör att man ser kartorna bättre än i den tryckta boken. Det finns även vissa GIS-dataset på CD:n samt en gratisviewer från ESRI om man vill se dessa. Har man exempelvis ArcGIS så behövs det naturligtvis inte.

Jag vet inte om undertiteln svarar riktigt mot innehåller dvs How maps, Spatial data, and GIS are changing historical Scholarship, men en sak är säker det är att möjligheterna att göra geografiska analyser med hjälp av GIS är betydligt lättare nu än tidigare. Analysmöjligheterna och viljan att göra analyser även inom historiskt GIS kommer säkerligen att öka under de närmaste åren.