Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Forskningsarbete - Cronons manual

En kollega tipsade mig om William Cronons hemsida som har en guide till hur man lägger upp ett forskningprojekt, speciellt ett som är historiskt inriktat, men hela sidan är upplagd så den kan användas för de flesta projekt, såsom uppsatser på högskolor och universitet eller större forksningsprojekt. Sidan skapades av Cronon och has studenter på en kurs: History/Geography 932, hösten 2008.

Sidan är upplagd som en steg för steg beskrivning som är väl så bra som många kursböcker kring att göra smärre forskningsprojekt. Man får en blicka i hela forskningsprocessen, från idé, letande av litteratur, val av metoder och analyser till det slutliga skrivandet, där avsnittet om skrivande inkluderar hur miljön kring skvibordet kan se ut. Cronon är ju miljöhistoriker. Det kanske beror på det.

Det finns ett avsnitt som behandlar hur man kan läsa landskap både i stad och land. Där finns en rad bra tips på frågor som man kan ställa och metoder att fånga informationen.

Det finns även ett avsnitt om intervjuer som är ganska roligt skrivet med en hel del tips hur man skall bete sig. Den kallas för "Intervjudansen" med underrubriken "When to lead and when to follow" De skriver bland annat:

"You have approximately four minutes to establish rapport and build a bridge to this stranger, according to communications experts. If you did not find a connection during preliminary research, you have some fast work to do when you walk in the door. Make immediate eye contact, shake their hand firmly, state your name clearly, and as they walk back to their seat, scan the desk and walls for photographs, diplomas, plaques, and artwork. These are your historical artifacts--documents that tell you more about this person. Find an adorable grandbaby photo, a cute dog photo, or a diploma from a university that your grandfather also attended. Keep that notebook shut and tape recorder off. Settle into your seat and start building a bridge by talking about a photograph."

Citatet ovan lite överdrivet detaljerat och avsnittet om "small talk" som inlkuderar att se på intervjuades fotografier och finna kopplingar är lite för lismande för min smak. Att skapa en avslappnad atmosfär är ju bra och tipsen kan vara bra som stöd för den som aldrig gjort en intervju. En del av tipsen när det gäller källor är lite för amerikanska (eventuellt även lite för Wisconsiga om det finns ett sånt ord) för att vara allmängiltigt. Men hemsidan tycker jag är väldigt bra strukturerad och informativ för såväl nybörjaren som de som kommit en bit i sina studier av geografi, historia och annat och som behöver lite stöd i designen av sitt forsknigsarbete. Tack för hemsidetipset Per!

Borgar och befästningar

I dagarna kom det nya numret av Bebyggelsehistorisk tidskrift ut, nummer 56. Numret som redigerats av Victor Edman och Mia Geijer handlar om Borgar och befästningar. Där finns artiklar om allt från förhistoriska och medeltida borgar till 1900-talets befästningar. Det finns också en stor aspekt av kulturmiljövård och hur dessa byggnader används idag genom Tonje Haugland Sörensens artikel om rekonstruktionen av Håkonshallen i Bergen, Mia Geijers studie av besökande på Vasaborgarna och Ingela Anderssons och Anders Bodins beskrivning av Nittonhundratalets svenska befästningar som ett hemligt kulturarv. Anders Bergström ger oss en översikt om de fästningsstäder som finns/fanns längs den gamla gränsen mellan Sverige och Danmark. Michael Olausson skriver om de folkvandringstida befästa gårdarna och borgarna och Eva Svensson och Susanne Pettersson skriver om livet på en medeltida borg.

Bebyggelsehistorisk tidskrift har under en lång rad år bestått av temanummer och nu och då har ett blandat nummer getts ut. Detta kommer förändras inom kort och redaktionen välkomnar inskickade bidrag till tidskriften, som framöver i huvudsak inte kommer att bestå av rena temanummer. En stor nackdel med detta system var att forskare med en viss inriktning hade mycket svårt att komma med i de ibland snävt definierade temana.

Skogen, staten och kapitalisterna

Recensionen nedan av Jan Jörnmarks bok är införd i Skogshistoriska Tidender 2005/3 som ges ut av skogshistoriska sällskapet.. Sällskapet har en lång rad exkursioner som är intressanta, sällskapet ger ut en tidskrift och en årsskrift. På sällskapets hemsida finns också en introducerande text kring skogshistoria . av Jimmy Engren. Gå med i Skogshistoriska sällskapet och ta del av skogens viktiga roll i dag och i historien i Sverige.

RECENSION:

Jörnmark, Jan (2004): Skogen, staten och kapitalisterna: skapande förstörelse i svensk basindustri 1810-1950, Studentlitteratur, Lund. Ekonom-historikern Jan Jörnmark har skrivit en läsvärd och lärorik bok om olika företags utveckling under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det handlar om järnbruk, skogsföretag och kraftföretag. I del 1 beskriver författaren de industriella och ekonomiska förändringarna under den långa period han studerar, medan del 2 består av ett antal fallstudier av skilda företag. Jörnmark studerar en lång tidsperiod och kan fånga flera förändringar av företag, ekonomiska konjunkturer och politiska beslut. Tonvikten i studien är trots titeln de sex decennierna kring sekelskiftet. Som framgår av titeln utgår Jörnmark från Joseph A. Schumpeters teori om skapande förstörelse, creative destruction. Schumpeter hävdade att entreprenörernas innovationer ledde till en kreativ förstörelse när äldre tekniker, idéer, kunskaper och strukturer blev föråldrade och oekonomiska och kunde ersättas av nya verksamheter. Frågan var enligt Schumpeter inte hur kapitalismen skulle administrera existerande förhållanden, utan hur den skapade och förstörde dem. Det var denna process eller cykel som skapade fortsatt utveckling och förbättrade levnadsförhållanden. Jörnmark tycker att detta är ett bra synsätt för att förstå den svenska basindustrin. Det tema som förs fram är således att äldre verksamheter såsom bruksekonomin förändrades genom omstruktureringar och sedermera nedläggning, och istället ersattes den av skogsindustrin. Jörnmark väver också samman de olika branscherna på ett pedagogiskt sätt. Man kan läsa om hur järnbruksindustrin övergick från att ha varit baserad på kolskogen till att nyttja andra kraftkällor och därmed banades vägen för elindustrin och många skogsbolag. Det finns också en regional beskrivning av hur träindustrin tidigt etablerades i Västsverige och i Norrland och först senare etablerades när den gamla bruksindustrin övergett skogen i de gamla bruksbygderna. Författaren diskuterar ingående förutsättningarna och skilda regioners möjligheter i de olika branscherna. I de inledande delarna diskuteras också statens förändrade inställning till reglering av exempelvis jordmarkanden. Bland de företag som diskuteras finns Uddeholmsbolaget, Billerud, Stora Kopparberg, Fagersta och SCA. I fallet med SCA handlar det om hur bolaget kom att bildas. Företagen sätts in i den generella ramen om skapande förstörelse. Arbetet kan läsas som en företagsekonomisk historik och som en förklaring till hur de stora bolag som dominerade inom branschen under 1900-talet skapades. Jörnmark ger också många vidare referenser till bolagshistoriker och vi får en inblick i Wallenbergs, Ljunglöfs, Kreugers och andra industrialisters agerande kring sekelskiftet. Bland annat kan vi i boken läsa hur Wallenberg uttrycker att "Det är fan hur alla människor som har med Bergslaget att göra blir högfärdiga", vilket kan illustrera den nye entreprenörens möte med en äldre industristruktur.

Ulf Jansson
Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet