Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Med kartan i fokus

Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide, Skrifter utgivna av Riksarkivet 36, Riksarkivet,Stockholm, 398 s.

Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.

I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.

Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.

Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.

Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.

Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.

Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.

Kartor på Skokloster 13 juni 14:30

Klockan 14:30 13 juni erbjuder Kartografiska sällskapet en exklusiv visning av slottsarkiv och bibliotek på Skokloster. På Skokloster finns en samling av litteratur samt en del kartor och glober. Det är en stor samling 1500-, 1600- och 1700-tals litteratur från adliga bibliotek som samliats på Carl Gustaf Wrangels 1600-talsslott Skokloster. Elisabeth Westin Berg som är intendent och bibliotekarie kommer att visa oss samlingarna.

Av säkerhetsskäl kan maximalt 15 personer delta i visningen. Anmälan sker till Ulf Jansson (mejl)

Det finns fortfarande platser kvar!!! Passa på att uppleva ett uppländskt slott i på försommaren.

Länk till Skokloster