Forskningsarbete - Cronons manual

En kollega tipsade mig om William Cronons hemsida som har en guide till hur man lägger upp ett forskningprojekt, speciellt ett som är historiskt inriktat, men hela sidan är upplagd så den kan användas för de flesta projekt, såsom uppsatser på högskolor och universitet eller större forksningsprojekt. Sidan skapades av Cronon och has studenter på en kurs: History/Geography 932, hösten 2008.

Sidan är upplagd som en steg för steg beskrivning som är väl så bra som många kursböcker kring att göra smärre forskningsprojekt. Man får en blicka i hela forskningsprocessen, från idé, letande av litteratur, val av metoder och analyser till det slutliga skrivandet, där avsnittet om skrivande inkluderar hur miljön kring skvibordet kan se ut. Cronon är ju miljöhistoriker. Det kanske beror på det.

Det finns ett avsnitt som behandlar hur man kan läsa landskap både i stad och land. Där finns en rad bra tips på frågor som man kan ställa och metoder att fånga informationen.

Det finns även ett avsnitt om intervjuer som är ganska roligt skrivet med en hel del tips hur man skall bete sig. Den kallas för "Intervjudansen" med underrubriken "When to lead and when to follow" De skriver bland annat:

"You have approximately four minutes to establish rapport and build a bridge to this stranger, according to communications experts. If you did not find a connection during preliminary research, you have some fast work to do when you walk in the door. Make immediate eye contact, shake their hand firmly, state your name clearly, and as they walk back to their seat, scan the desk and walls for photographs, diplomas, plaques, and artwork. These are your historical artifacts--documents that tell you more about this person. Find an adorable grandbaby photo, a cute dog photo, or a diploma from a university that your grandfather also attended. Keep that notebook shut and tape recorder off. Settle into your seat and start building a bridge by talking about a photograph."

Citatet ovan lite överdrivet detaljerat och avsnittet om "small talk" som inlkuderar att se på intervjuades fotografier och finna kopplingar är lite för lismande för min smak. Att skapa en avslappnad atmosfär är ju bra och tipsen kan vara bra som stöd för den som aldrig gjort en intervju. En del av tipsen när det gäller källor är lite för amerikanska (eventuellt även lite för Wisconsiga om det finns ett sånt ord) för att vara allmängiltigt. Men hemsidan tycker jag är väldigt bra strukturerad och informativ för såväl nybörjaren som de som kommit en bit i sina studier av geografi, historia och annat och som behöver lite stöd i designen av sitt forsknigsarbete. Tack för hemsidetipset Per!

Bottennapp och fiskelycka - nya forskningsprojekt

Nu är det alltså dags för slutspurten inom årets "forskningsfiske" FORMAS meddelar idag vilka projekt som de ger pengar till. Från början stod det att resultaten skulle komma på eftermiddagen, men nu står det att Beslut från Formas styrelsemöte den 23/11 presenteras på hemsidan senast den 24/11. I skrivande stund vet jag alltså ingenting om resultatet, men jag är ändå lyckligt lottad eftersom jag fick genom ett projekt på VR för någon vecka sedan. Det skall genomföras tillsammans med Anders Wästfelt och handlar om landskapsförändringar under 1900-talet och frågan om biologisk mångfald. Projektet skall löpa under tre år och innehåller både intervjuer och studier av jordbruket och landskapets förändringar genom historien. Vi fick lite mindre pengar än vi hade sökt, så vi får se hur mycket det räcker till. Projektet kommer nog sparka igång så fort vi organiserat våra liv efter de nya förutsättningarna. Det skall bli intressant att sätta tänderna i ett nytt forskningsproblem. Om det blir napp på FORMAS får man antagligen vänta till kvällen eller imorgon för att få reda på? Jag är inte ensam att få vänta på beslut. Många surfar nog till FORMAS sidor dessa dygn.

I väntan på beslut - forskningsorientering

Under denna vecka och nästa väntar många på resultat från forskningsråden. Forskarna på universitetet tittar på sina dataskärmar i hopp om att utdelning . råden som vetenskapsrådet meddelar lakoniskt att besluten meddelas i den takt de tas... Att administrationen tar mycket plats i forskningen debatteras med jämna mellanrum artikel om administrationen i forskningen Att det är en brist på medel är ju känt. Många har disputerat den senaste tiden inom samhällsvetenskap, många av dessa har osäkra förhållanden på högskolor och universitet och forskningspengar må vara svåra att få men tjänster på universitet ännu svårare. Artikel om brist på pengar från SvD Mycket tid är nedlagt nedlagt på ansökningar. Både att skriva och att granska dem. De flesta lägger ner minst en vecka på sina ansökningar. I värderingarna som i den ovan refererade artikeln bedömdes 1000 ansökningar av 2500 som excellenta, men medel kan inte tilldelas till så många kanske har de forskarna lagt ner mer än en månad på sin ansökan om man räknar grovt. Många har säker arbetat med sina idéer under flera år, och gjort upprepade försök att få någon fond att nappa. På Vetenskapsrådet gjordes inom humaniora och samhällsvetenskap år 2002 754 ?vanliga? ansökningar varav 140 beviljades (77,4 milj), år 2003 var det 915 ansökningar varav 87 beviljades (59,9 milj) och förra året 2004 981 ansökningar varav 118 beviljades (76,2 milj). Från 18,5 procent via 9,5 procent till 12 procent för vanliga forskningsbidrag. Se Vetenskapsrådets årsredovisning Till dessa siffror kan läggas postdoc-stipendier med mera. Om man räknar lågt och tror att man bara arbetar en vecka per ansökan blir det följaktligen 1000 veckor, men troligen ligger arbetat på det dubbla ca 2000 veckor, som läggs ner oftast utan ersättning eller där medel måste tas från något annat håll. Och detta är endast ett av de många råden som finns. En någorlunda hyfsat aktiv forskare gör säkert tre eller fyra ansökningar om året av olika typer. Mycket tid blir det... Snart kommer vi att få resultat från Formas och Vr och då kommer vi antingen bli glada för att vi fått pengar eller inse om man inte får att statistiken talar mot att man kan få utdelning. Det är ju trots allt bara ca 10 procent som går igenom. En annan alternativ förklaring är att beredningsgrupperna för ansökningarna var felaktiga och inte kunde bedöma just min utmärkta ansökan (=Bortförklaring). Att någon forskare skulle skicka in dåliga ansökningar har jag aldrig hört. Det påminner en hel del om orientering faktiskt. Det är en ganska ensam sport, om man inte följer en annan deltagare, vilket väl är fusk. Man springer där i skogen och hoppas att man klarat alla kontrollerna på en bra tid. Mycket av snacket efter en orientering handlar då om att berätta hur det gick, eftersom man inte har någon att dela det med under resan. Ganska snart kommer vi se det i fikarummen på universiteten. "Har du sett vilket utlåtande jag har fått". Den här debriefingen påminner en del om att kontroll 10 var placerat på ett dåligt ställe skymd bakom en sten. Den stora skillnaden med orientering är att man får resultatet på en gång. I forskningsrådsorienteringen påbörjar man sin runda på vårsidan i mars eller april och så kommer man i mål i november. Kanske skulle det vara bra att införa femdagars även inom forskningen?