Taggtråd och hästar

Sedan 2010 har taggtråden blivit förbjuden för hästhagar, vilket diskuterats en del både innan förbudet infördes och även efter. Några enstaka hästägare har vägrat ta bort taggtråden vilket uppmärksammats i debatten. Se exmepelvis artikel i ATL.

 

Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd  mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)

Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA.  Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.

 

klicka på länkarna nedan för större version av bilden.

Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/

Boksläpp på KSLA 26:e maj - en atlas och en antologi on jordbruk och skogsbruk sedan år 1900

Under ett antal år har arbetet med att ta fram en atlas och en antologi omjordbrukets och skogsbrukets historia de senaste 100 åren genomförts. Nu är det äntligen dags att presentera dessa böcker, som utkommer både på svenska och på engelska. Atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – en kartografisk beskrivning, ges ut i samarbete med Sveriges Nationalatlas och med Norstedts förlag och antologin: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – studier av de areella näringarnas geografi och historia publiceras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Kom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och träffa författare och mingla med oss, kl 18!!! (se program nedan)

Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: 08-54 54 77 20. kslab@ksla.se (Observera att föranmälan är obligatorisk!)



PROGRAM Kl. 18.00 – 20.15

Moderator: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU.

Välkomsthälsning och inledning Åke Barklund, Akademiens sekreterare och VD.

Om projektets utveckling, målsättning m.m. Ulf Jansson, FD i kulturgeografi vid Stockholms universitet och temaredaktör för atlasen och redaktör för antologin, och Leif Wastenson, professor emeritus, Stockholms universitet samt chefsredaktör för Sveriges nationalatlas.

Om antologin: Hans Antonson, FD i kulturgeografi och forskare vid VTI och redaktör för antologin.

Att göra en atlas: Ulf Jansson

Det kartografiska arbetet med atlasen: Pär Aspenberg, redaktör, Norstedts.

Reflexioner över antologin och atlasen: Iréne Flygare, docent i agrarhistoria och forskningschef vid Upplandsmuseet samt författare både i antologin och i atlasen, vidare en av författarna till femte delen av ”Det svenska jord-brukets historia”, som omfattar perioden 1945-2000.

Ett sekels agrar markanvändning – kontinuitet och förändring: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och huvudredaktör för och författare av ett av banden i ”Det svenska jordbrukets historia”,

Panelsamtal och möjlighet för auditoriet att ställa frågor

Kl. 20.15 Mingel i Oscars Källare

Se mer om programmet på KSLA:s hemsida.

Europeiska landsbygdens förändring

I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.