Kartan i forskningens tjänst

I november 2006 hölls en konferens anordnad av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som handlade om kartor. Detta har nu avkastat en konferensraport betitlad:
Kartan i forskningens tjänst: föredragen vid ett symposium i Uppsala 23-25 november 2006 / utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 104, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2008

Det är sammanlagt 13 artiklar i boken, i huvudsak i ganska korta texter som ligger nära de inlägg som gjordes 2006. Man kan dela in artiklarna i lite olika gruper. Det är de som handlar om kartan som källa och hur man tolkar den. Det finns artiklar som berör olika perspektiv på kartor och kanske mest värdefullt hur olika vetenskapliga ämnen har använt kartorna i forskningen, det vill säga kartan som verktyg.

När det gäller etnologi beskriver Birgitta Svensson på ett mycket intressant sätt Börje Hanssens studier av Österlen. Nils-Arvid Bringéus beskriver också verksamheten kring skapabndet av atlas över svenska folkkultur. Både dessa bidragen ger värdefulla bidrag till karteringens historia inom etnologi. man får känslan av att efter dessa stora projekt med Sigurd Erixson med flera så har verksamheten klingat av och etnologin har tagiot andra vägar.

Daniel Löwenborg beskriver hur GIS inom arkeologin kan underlätta och förenkla studierna av fornlämningar. Anne-Sofie Gräslund presenterar också några exempel på hur arkeologin har använt kartan under århundradena. Vi får också en inblick i språkvetenskapens användning av kartor genom Lennart Elmevik.

Kulturgeografer finns också represnterade. Staffan Helmfrid, Elisabeth Gräslund Berg, Clas Tollin och Tomas Germundsson presenterar kartor och olika vinklingar för hur man kan förstå dem. Tollin skriver tillsamman med sina medarbetare Mats Höglund, Olof Karsvall på Riksarkivet i projektet om de äldre geometriska kartorna. Gräslund Berg anlägger ett genderperspektiv och Lars-Erik Edlund, som skriver om mentala kartor lyfter också i en passus fram det när det gäller de ofta citerade Aiviliki-inuiternas mentala kartor över sin ö. Detta tyckte jag var en intressant observation. Det borde vara ett området som kunde studeras mer, det vill säga hur genderskillnader genererar olika mentala kartor. Gräslund Berg utgångspunkt är ju existerande historiska kartor.

Det finns också flera andra mycket läsvärda artiklar i boken: Else-Marie Karlsson Streses om humleodlingen under historisk tid, Carola Wingrens om användning av planer bland landskapsarkitekter samt Göran Bäärnhielms artikel om fantasikartor från förr.

Tyvärr är illustrationerna i boken, åtminstone i mitt exemplar, ganska dåliga. Känns som om något gått fel i tryckningen. Mycket skuggor i de svartvita bilderna och några av kartorna i färg återges inte på bästa sätt. Det är synd då kartorna står i centrum även om resonemangen i texterna inte förminskas.

AAG Historical geography har ny hemsida

Association of American Geographers (AAG) har en rad olika "speciality groups" en är Historical Geography Specialty Group, och de har varit aktiva en lång period inte misnt genom studentpriser och arrangemang på den stora AAG-konferensen som äger rum varje år. Nu har man en ny hemsida. Man brukar ändra den lite nu och då efter det universitet som ansvariga i gruppen arbetar på. Nu hemsidan på James Madison university på grund av att sekreteraren finns där.

Man kan läsa det senaste numretav Past place som redigeras av Jennifer Kopf liksom äldre versioner av detta nyhetsblad för Historiska geografer.

Det är också kanske tid att påminna om att deadline för ICHG International Conference of Historical Geographers som skall hållas i Kyoto 23-27 augusti 2009 närmar sig. Det är den 31 januari. Temana är breda, men organisatiörerna vill få följande bidrag:

1. Theory and history of historical geography
2. Digital humanities and historical GIS
3. Mapping, survey and geographical knowledge
4. Nature and environmental change
5. Population, health and welfare
6. Farms, food and rural landscape
7. Urbanism and built environments
8. Industrialization and capitalism
9. Networking, communication and globalization
10. Tourism, sport and recreation
11. Heritage and landscape conservation
12. Power, imperialism and colonialism
13. Historical geographies of East Asia

Det finns också ett föreslaget tema Heritage, Pilgrimage Landscapes and Planning the Heritage Cities

Det täcker väl det mesta man kan tänka sig helt enkelt! Tänk ut ett abstract på 250 ord så ses vi kanske i Kyoto till senssommaren i år.