Ny bok om Värmland för 200 år sedan

För 200 år sedan var det mycket som förändrades inom jordbruket i Sverige. Det akademiska intresset för jordbruket hade ökat och bland annat hushållningssällskap hade börjat skapats i olika delar av landet. Jag har haft glädjen att skriva en orienterande artikel i denna bok, som i övrigt i huvudsak består av samtida avhandlingar om Värmland eller texter som skrivits om hushållningssällskapet eller om Värmlands jordbruk och ekonomi. Två av avhandlingarna som ursprungligen författats på latin och har här för första gången blivit översatta och tillgängliga för en bredare allmänhet. Olof Kåhrström har varit redaktör för boken och har också skrivit om de olika historiska författarna. 

Här finns detaljer om specifika företeelser som är värdefulla för forskningen. Vi får samtidsbilder av hur man såg på förändringen, förhållandena och potentialerna i Värmland under tre decennier kring år 1800.

Förhoppningen är att denna publikation kan möjliggöra ytterligare studier av äldre tiders resursutnyttjande och samhälle i en brytningstid för inte bara Värmland utan hela landet. Här kan man få samtida skildringar av en historisk period från byråkrater, akademiker och praktiker.

Olof Kåhrström red. 2015, För den värmländska lanthushållningens väl: Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 69, KSLA, Stockholm. ISBN 978-91-86573-57-7.

INNEHÅLL

Vikten av att känna det värmländska lantbrukets historiska utveckling  ett företal av två agrarer.
Thomas Ohlsson och Karl Ivar Kumm

Den agrara utvecklingen i Värmland  - ett förord
Olof Kåhrström

Värmlands landskap och odling under 1700- och 1800-talen: Jord, skog och järn.
Ulf Jansson.

Ur det värmländska jordbrukets historia,
I Ekonomisk avhandling om de förnämsta jordbruksredskapen i Värmland (1790),
Conrad Widmark och Samuel Brask. Översatt från latinet av J.G. Holm.

II Värmländska åkerbruksredskap 1790-1890,
Ragnar Jirlow. Ur: Värmland förr och nu, 1948-1949.

Om Ulrik Johan Åberg och hans avhandling
Olof Kåhrström

Observationer kring den värmländksa lanthushållningen (Observationes circa oeconomiam Wermelandiae) 1801,  akademisk avhandling,
Ulrik Johan Åberg, översatt från latinet Magnus Karlsson.

Förslag och anvisning till landtbrukets förbättring i Wärmeland. Anonym artikel. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 11805. Med  inledning. av Olof Kåhrström

Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållnings-sällskapets betänkande om Wärmelands ekonomiska tillstånd, afgifvit till konungens befallningshavare den 4 december 1805. Ur: Utdrag af Kongl. Wermeländska hushållningssällskapets protokoller och handlingar 1807 och 1808, 1811. Med inledning av Olof Kåhrström

Det värmlänska hushållningssällskapets bakgrund och instiftande
Olof Kåhrström

Nils Sillén och den Borgströmska professuren, hans respondenter och deras värmländska understödjare
Olof Kåhrström

En skildring av det värmländska. Hushållningssällskapets verksamhet, akademisk avhandling,(Expositio actorum Regiae societatis oeconomicae Vermelandiae), 1815,
Nils Jacob Sillén, översatt från latinet av Magnus Karlsson.

Om landthushållningen i Vermland, utdrag ur en berättelse derom i anledning af Kgl. Landtbruks-Academiens circulär af den 18 oct. 1814 av Olof af Wibeli. Ur: Kongl. Svenska Landtbruks-Academiens annaler 1815. Med inledning av Olof Kåhrström

Landshöfdinge relation för Wermeland, 1815,
Johan af Wingård. Med inledning av Olof Kåhrström

Agrart utdrag ur: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uti Wärmelands län till Kongl. Maj:t afgifne fem års berättelse år 1822, 1823 (behandlar perioden 1817-21),
Johan af Wingård.

Boken går att beställa från KSLA

http://www.ksla.se/publikationer/solmed/solmed-nr-69/

Nyhetskartor

Jag skrev tidigare förra året om att de stora rikstidningarna såsom SvD, hade börjat med att lokalisera nyheter med hjälp av punktsymboler i inzoomningsbara kartor. Nu har även några landsbygdstidningar börjat med detta. Kanske har jag inte haft koll exakt på när dessa dök upp. Dalarnas tidningar (flera stycken ingår) har genom Händelsekartan gjort precis detta. Man kan se olika händelser såsom olyckor med mera. Kartans utformning baseras på hitta.se i detta fall.












En liknande lösning finns för området sydväst om Dalarna nämligen det område som domineras av tidningar som hör till NWT-bolagen. nwt.se är en webbplats för papperstidningarna inom NWT AB: Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdalsbygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten samt Säffle-Tidningen. På NWT.se finns nu en händelskarta i beta-version som baseras på Google maps. Även den har fyra olika kategorier: brott, olycka, brand och övrigt men något annorlunda symboler i jämförelse med kartan från Dalarna.
















Kartutformingen följer google maps design med deras "ballonger". Till skillnad från Dalakartan kan man här slå på och av de olika kategorierna. Jag gillar "polisballongen" för brott och att alla symbolerna har olika färg.

En begränsning när det gäller dessa nyhetskartor är att det blir punktobjekt. Det är kanske inte så stort problem om man skall lokalisera en bilolycka eller en brand, men mycket låter sig inte lokaliseras till en specifik plats. Det skulle kunna vara, för att välja ett exempel från Värmland härom året, översvämningar för en yta. Det skulle också kunna vara linjeobjekt för vägar, järnvägar med mera eller mer diffusa nyheter som handlar om saker i en kommun. Med ens så blir kartan mer komplex. Enkla punktobjekt är lätta, men kanske blir det lite missvisande om kulturevenemang och brott/olyckor är det enda som skall finnas på en nyhetskarta.

Nu vill naturligtvis alla tidningskoncerner ha separata karttjänser, men man kan nästan se framför sig att man kan skapa en heltäckande bild av nyhetsläget i landet om man kopplade i hop dessa lösningar i en nyhetskarta. Långt från alla tidningar har dock dessa lösningar, men det verkar ju vara en trend som är på uppåtgående.