Sedan ett bra tag så har min gamla bloggplatform som erbjöds på Stockholms univeristet slutat fungera. Jag har dock sparat alla gamla data. Nu har jag börjat med att lägga ut de gamla inläggen igen från 2005 och framåt till 2008 här på denna plats. Det måste dessvärre göras inlägg för inlägg för att få datum och klockslag att stämma på ett bra sätt. Bilder måste också läggas upp. Inget ändras dock i inläggen utan det är samma inklusive stavfel och dåliga formuleringar.
I mitt första inlägg från Juli 2005 förutspådde jag att Google Maps kunde bli något stort, kanske inte så svår framtidsspaning. Men det verkar ju ha gått bra för Google maps sedan dess!! Jag minns inte rikigt om jag inte hade upptäckt Google Maps innan sommaren 2005. Den släpptes i början av året, så jag hade nog sett den under våren, men inte börjat blogga förrän terminen var slut. Google blog. På olika konferenser vid den här tiden pratades det om virtuella glober och web 2.0 som skulle ändra mycket för oss människor.
Annars förefaller 2005 bestått av att läsa intressanta böcker, hålla koll på GIS-utvecklingen, handleda studenter som skriver bra uppsatser vänta och klaga på forskningsfinansiering. Det förefaller som om det är lite samma sak som jag gör fortfarande 2013!!
De gamla inläggen är nog mest för mig själv att komma ihåg olika saker och länkarna från förr fungerar så klart dåligt, då mycket ha försvunnit från nätet. Inom kort kommer luckan mellan 2005 och 2008 att täppas till.
torsdag 5 december 2013
torsdag 28 november 2013
Med kartan i fokus
Riksarkivet har gett ut en en arkivguide om kartor som finns i Riksarkivet. Den är författad av , Maria Gussarsson Wijk, Mats Höglund och Bo Lundström och heter Med kartan i fokus : en vägledning till de civila och militära kartorna i Riksarkivet : arkivguide,
Skrifter utgivna av Riksarkivet
36, Riksarkivet,Stockholm,
398 s.
Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.
I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.
Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.
Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.
Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.
Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.
Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.
Boken omfattar mycket och man kan förledas att tro att det är en arkivförteckning genom namnet arkivguide, men det är en en historik över karteringen av Sverige från äldst tid till slutet av 1800-talet, men tyngdpunkten ligger på 1600- och 1700-talet och handritade kartor.
I gråa faktarutor får man ingångar till arkiven vilket är en bra information om man vill leta, men den största vinsten med boken är översikten och de många illustrationerna. Bo Lundström skriver inledningsvis ett långt avsnitt om kartornas form och estetik, där både den svensk kartografiska historien finns med och där det görs kopplingar till utländska kartor. Sedan följer avsnittet med "Ett lantmäteri med landets resurser i fokus" av Mats Höglund som beskriver lantmäteriets historia på ett mycket utförligt sätt, särskilt karteringarna under 1600-talet. En intressant del är också kartorna som gjordes över utanför nutida Sverige. Dessa glöms ofta bort i historiker över Svenska kartor.
Följande avsnitt "Civila kartor - offentliga och enskilda aktörer" också av Mats Höglund med en rad olika typer av kartor såsom gruvkartor, en beskrivning av Hermelinska kartverket och ett särskilt avsnitt om Lof Tresk som var verksam huvudsakligen i norra Sverige.
Bo Lundström skriver i "Planera och kartera städer och fästningar" om den stora mängd kartor som gjordes under 1600- och 1700-talet.
Maria Gussarssin Wijk och Bo LUndström skriver om den kartskatt som finns på Krigsarkivet som under rubriken "Militär kartering till lands". Även här ligger fokus på de handritade och unika kartor, men även de tryckta tas upp. Bland annat får man veta att Topografiska kåren fick i uppdrag att göra länskartor i skala 1:200 000 år 1832. Dessa kartor har jag aldrig sett. De innehåller också detaljer över länets städer.
Maria Gussarsson Wijk skriver avslutningsvis "Konsten att kartlägga vatten: Produktion av sjökort". Dessa sjökort ar gjorda med omsorg och noggrannhet och är dessutom ofta mycket vackra. Omslaget till boken är ett sjökort över Karlskrona från år 1767.
Alla författarna är arkivarier med mycket god kunskap om kartorna och det märks i presentationerna. Man får mycket information om kartorna, men även kontexten kring dem och personliga öden och historier kring lantmätare och kartografer. Exempelvis får vi reda på lite mer om Nils Strömkrona och Gustaf af Klint som var verksamma med sjörkartläggning under 1600- och 1700-taletBoken är mycket rikt illustrerad. Det är nästa en illustration på varje uppslag vilket väl gör att det blir mer än 150 illustrationer. En läsvärd bok som är mycket mer än en arkivguide. Det är en kompakt historik över kartläggningen av Sverige. Jag hade kanske önskat lite mer om tryckta kartor för de är mycket användbara som källor i många fall, men det finns annan litteratur om det och kartorna finns även på andra platser än Riksarkivet. Det finns också en översikt om var man kan hitta mer information om svenska kartor i litteraturen avslutningsvis i boken.
onsdag 8 maj 2013
Till Töcksfors
Under perioden 14-17 maj kommer jag tillsamman med Linn Axelsson, Péter Balogh och 25 studenter inom kulturgeografi och samhällsplanering att genomföra en fältkurs i Töcksfors i Årjängs kommun på gränsen till Norge.
I fokus står riksgränsen och många andra gränser. Studenterna kommer att studera många olika aspekter i området. Inte minst som sagt gränsen, gränshandel, planering över gränsen, men även turism, regional identitet, miljö och landsbygdsutveckling, jordbruket i Norge och Sverige, bebyggelseinventeringar m.m. Det är ett femtontal uppsatser som ska skrivas av knappt trettio
studenter.
Töcksfors från Eniro.se Töcksfors ligger alldeles vid gränsen riksgränsen till Norge.
De flesta läser samhällsplanering och kulturgeografi. Dett är en fem-veckorsuppsats och fältarbetet kommer genomföras i trakten i och kring Töcksfors i form av intervjuer, karteringar observationer m.m.
Jag ser fram mot intressanta dagar i Töcksfors. Det är lite tillbaka till starten för mig eftersom jag skrev min uppsats om området förra årtusendet. Jansson, Ulf (1993): Odling och ödeläggelse i Nordmarks härad. En studie utifrån 1640-talets kartor. Kulturgeografiskt seminarium 1/93. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Se pdf
I fokus står riksgränsen och många andra gränser. Studenterna kommer att studera många olika aspekter i området. Inte minst som sagt gränsen, gränshandel, planering över gränsen, men även turism, regional identitet, miljö och landsbygdsutveckling, jordbruket i Norge och Sverige, bebyggelseinventeringar m.m. Det är ett femtontal uppsatser som ska skrivas av knappt trettio
studenter.
De flesta läser samhällsplanering och kulturgeografi. Dett är en fem-veckorsuppsats och fältarbetet kommer genomföras i trakten i och kring Töcksfors i form av intervjuer, karteringar observationer m.m.
Jag ser fram mot intressanta dagar i Töcksfors. Det är lite tillbaka till starten för mig eftersom jag skrev min uppsats om området förra årtusendet. Jansson, Ulf (1993): Odling och ödeläggelse i Nordmarks härad. En studie utifrån 1640-talets kartor. Kulturgeografiskt seminarium 1/93. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Se pdf
tisdag 23 april 2013
Taggtråd och hästar
Sedan 2010 har taggtråden blivit förbjuden för hästhagar, vilket diskuterats en del både innan förbudet infördes och även efter. Några enstaka hästägare har vägrat ta bort taggtråden vilket uppmärksammats i debatten. Se exmepelvis artikel i ATL.
Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)
Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA. Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.
Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/
Kartan ovan baseras på en utredning från 1997 och är en stickprovsundersökning när det gäller hägnadstyper för hästar. Utbredningen uppvisar intressanta skillnader vad gäller taggtråd, som troligen återsppeglas i den allmänna fördelningen mellan hägnader i landet. I norra Sverige är ju exempelvis taggtråd mindre vanligt rent generellt. Idag borde alla blåa sektorer vara borta. Källa (Jansson 2011, p .277)
Kontroversen mellan hästar och taggtråd har funnits länge och för drygt hundra år sedan togs exempelvis särskilda mediciner fram för skadade hästar i USA. Jag trillade över en rolig illustration där någon försöker argumentera för en hästsäker taggtråd. Hästen till vänster har en massa bandage och vanlig taggtråd. Hästen till höger har säkerhetstråd och är väldigt glad ser det ut som. Jag vet inte om detta verkligen blev något som såldes så mycket. Enligt uppgifter hade det kanadensiska företaget 75 000 $ i aktiekapital 1893. Se mer här. Men kanske så har vi nu kommit till sista fasen av taggtråden och hästdebatten i Sverige.
klicka på länkarna nedan för större version av bilden.
Källa: http://www.flickr.com/photos/30484128@N03/8255301059/
http://flickriver.com/photos/30484128@N03/8255301059/
torsdag 12 juli 2012
En GIS-assistent för alla
Kolla in Gisela även om den inte blivit helt färdig: Lämna gärna synpunkter på innehåll antingen till mig direkt eller till Gisela's frågesida. I sommar har förutom jag, Annie Jansson, Stefan Ene och Pontus Hennerdal arbetat med att bygga upp sajten som alltså skall stå färdig till september 2012.
Vill man bara se filmerna kolla in Kulturgeografiska institutionens YouTube-kanal, kanske bättre än TV:s sommarutbud!
fredag 2 mars 2012
Virtuella verkliga jordglober
Under de senaste åren har virtuella glober kommit till användning på många håll. Google Earth, Virtual globe, World wind och allt vad de heter. Dessa har funnit en plats i många människors dagliga liv. Jag blev idag påmind om ett projekt som drivs i Ungern. Från "Department of Cartography and Geoinformatics", Eötvös Loránd Universitet, Budapest. Det heter virtual globes museum. Det är en smått genial idé att ta verkliga jordglober, gamla och nya och sedan lägga in dem i en virtuell glob. Man kan dels se på globerna i VRML (om man har det installerat i sin webläsare eller Google Earth). Man kan då snurra runt och kolla in dem i detalj. Det finns glober från 1600 och till idag, även några skapade av rekonstruktioner av antika kartor! Kolla in Strabo i Google earth!
Google Earth länkt till Willem Janszon Blaeu karta från 1645 (GE:1645) se nedan en skärmdump från Google Earth där den gamla globen får den där skimrande kanten som Google skapar.
All vi som inte har plats för en verklig glob i vardagsrummet, vem har det nuför tiden egentligen? Kan nu starta en virtuell och byta ut den ibland. Kanske en ungersk politisk glob från 1800-talets slut på vardagarna (se endan) och en antik på helgen? Finns även himmelsglober, men dessa har jag inte riktigt fått att fungera i himmelsvy i Google Earth. Det skulle vara skoj.
Google Earth länkt till Willem Janszon Blaeu karta från 1645 (GE:1645) se nedan en skärmdump från Google Earth där den gamla globen får den där skimrande kanten som Google skapar.
All vi som inte har plats för en verklig glob i vardagsrummet, vem har det nuför tiden egentligen? Kan nu starta en virtuell och byta ut den ibland. Kanske en ungersk politisk glob från 1800-talets slut på vardagarna (se endan) och en antik på helgen? Finns även himmelsglober, men dessa har jag inte riktigt fått att fungera i himmelsvy i Google Earth. Det skulle vara skoj.
måndag 23 maj 2011
Boksläpp på KSLA 26:e maj - en atlas och en antologi on jordbruk och skogsbruk sedan år 1900
Under ett antal år har arbetet med att ta fram en atlas och en antologi omjordbrukets och skogsbrukets historia de senaste 100 åren genomförts. Nu är det äntligen dags att presentera dessa böcker, som utkommer både på svenska och på engelska. Atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – en kartografisk beskrivning, ges ut i samarbete med Sveriges Nationalatlas och med Norstedts förlag och antologin: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 – studier av de areella näringarnas geografi och historia publiceras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.Kom till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och träffa författare och mingla med oss, kl 18!!! (se program nedan)
Drottninggatan 95 B, Stockholm
Anmälan: 08-54 54 77 20. kslab@ksla.se (Observera att föranmälan är obligatorisk!)
PROGRAM Kl. 18.00 – 20.15
Moderator: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria, SLU.
Välkomsthälsning och inledning Åke Barklund, Akademiens sekreterare och VD.
Om projektets utveckling, målsättning m.m. Ulf Jansson, FD i kulturgeografi vid Stockholms universitet och temaredaktör för atlasen och redaktör för antologin, och Leif Wastenson, professor emeritus, Stockholms universitet samt chefsredaktör för Sveriges nationalatlas.
Om antologin: Hans Antonson, FD i kulturgeografi och forskare vid VTI och redaktör för antologin.
Att göra en atlas: Ulf Jansson
Det kartografiska arbetet med atlasen: Pär Aspenberg, redaktör, Norstedts.
Reflexioner över
antologin och atlasen: Iréne Flygare, docent i agrarhistoria och forskningschef vid Upplandsmuseet samt författare både i antologin och i atlasen, vidare en av författarna till femte delen av ”Det svenska jord-brukets historia”, som omfattar perioden 1945-2000.Ett sekels agrar markanvändning – kontinuitet och förändring: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet och huvudredaktör för och författare av ett av banden i ”Det svenska jordbrukets historia”,
Panelsamtal och möjlighet för auditoriet att ställa frågor
Kl. 20.15 Mingel i Oscars Källare
Se mer om programmet på KSLA:s hemsida.
tisdag 1 februari 2011
Neogeografi och Frivillig geografisk information
Under de senaste åren har begreppet neogeography och neographers kommit till användning allt mer. Det är inte alltid i positivia ordalag och begreppet definieras lite olika. Neogeografi kan man säga är en blandning av element ur GIS och andra webuttryckssätt (bloggar med mera). Man tar de enklare analyserna, eller inga analyser alls och gör ett "light GIS" skulle man kunna säga.
Andrew Turners bok Introduction to neogeography är ett exempel på att många numera ganska enkelt kan skapa kartor på Internet. På O'Reillys hemsida som förlägger boken kan man läsa:
"Neogeography combines the complex techniques of cartography and GIS and places them within reach of users and developers." man behöver numera inte heller kunna så mycket om GIS-tekniken bakom för att skapa bra kartor. Det dyker upp mängder av tjänster som bygger på öppna API från exempelvis Google.
Det finns också en slags misstro mellan Neogeografer och GIS-specialister. Det är inte så konstigt eftersom Neogeograferna inte gör eller kan göra samma avancerade saker som man kan göra med dyra programvaror.
Några har dock vänt sig mot begreppet och menar att Neogeography inte är något bra begrepp. Goodchild lanserade begreppet "Volunteered Geographic Information" (VGI) för att beskriva exempelvis Google earth och liknande där många läggar upp egna. Jag vet inte riktigt vad det skulle bli på svenska "Frivillig geografisk information" låter kanske inte så bra. I en artikel tar Goodchild upp fördelarna med att det är medborgarna som samlar in data. Han tar också upp problemen att allmänheten digitaliserar sin fotopunkter eller vad det nu kan vara på felaktigt registrerade bilder. Han uttrycker det lite drastiskt att Google har skapat ett nytt geodetiskt datum genom att inte rektifiera flygbilder och satellitbilder så noggrannt.
Exempel på VGI är Wikimapia och Openstreetmap.
Andrew Turners bok Introduction to neogeography är ett exempel på att många numera ganska enkelt kan skapa kartor på Internet. På O'Reillys hemsida som förlägger boken kan man läsa:
"Neogeography combines the complex techniques of cartography and GIS and places them within reach of users and developers." man behöver numera inte heller kunna så mycket om GIS-tekniken bakom för att skapa bra kartor. Det dyker upp mängder av tjänster som bygger på öppna API från exempelvis Google.
Det finns också en slags misstro mellan Neogeografer och GIS-specialister. Det är inte så konstigt eftersom Neogeograferna inte gör eller kan göra samma avancerade saker som man kan göra med dyra programvaror.
Några har dock vänt sig mot begreppet och menar att Neogeography inte är något bra begrepp. Goodchild lanserade begreppet "Volunteered Geographic Information" (VGI) för att beskriva exempelvis Google earth och liknande där många läggar upp egna. Jag vet inte riktigt vad det skulle bli på svenska "Frivillig geografisk information" låter kanske inte så bra. I en artikel tar Goodchild upp fördelarna med att det är medborgarna som samlar in data. Han tar också upp problemen att allmänheten digitaliserar sin fotopunkter eller vad det nu kan vara på felaktigt registrerade bilder. Han uttrycker det lite drastiskt att Google har skapat ett nytt geodetiskt datum genom att inte rektifiera flygbilder och satellitbilder så noggrannt.
Exempel på VGI är Wikimapia och Openstreetmap.
måndag 8 november 2010
Gränsdispyt pga GoogleMaps
GoogleMaps ligger bakom en centralamerikansk gränsdispyt. La Nación rapporterar att soldater från Nicaragua satte upp sin egen flagga. Enligt vissa hemsidor istället för Costa Ricas flagg (Wired och Searchengineland) Den senare uppgiften att Costa Ricas flagga tagit ner, kan jag inte hitta på någon latinamerikansk site se ticotimes.net1, ticotimes.net2 eller i La Nación. Soldaterna trodde att de var på nicaraguanskt territorium, men de hade bara följt Google maps som var lite felkatigt gjord i området. Nyheten rapporterades i bl.a. Wired och fångades upp där av många. Många poänger på att Bing hade rätt.
Bild från: Searchengineland.
Googles förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...
Bild från: Searchengineland.
Googles förklarar att det hela skall rättas till och det låter ju bra. Kanske kan man undra om militärer borde lita på GoogleMaps utan kanske navigera lite säkrare med officiella kartor...
onsdag 27 oktober 2010
Europeiska landsbygdens förändring
I min väska har den senaste tiden en pocketbok legat som varit lättläst och intressant. Den berör en holländsk, eler mer precist en frisisk by som heter Jorwert. Den är skriven av Geert Mak, som skrivit en rad böcker med historisk anknytning. Denna bok An Island in Time - The Biography of a Village, som kom ut 1996 på holländska och 2000 på engelska, har nu kommit i en ny upplaga (2010) med vissa nya delar. Boken beskriver byns utveckling, hur samhället förändas och hur jordbruket både till struktur och omfång utvecklats.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.
Vi får i boken följa några specifika personer, men även tidningar och andra källor används i beskrivningen. Man skulle kunna kalla det för ett historiskt reportage. Det är inte fullt ut en fackbok, som en historiker skulle skriva den, men den ger oss en levande bild av vad som sker på europeiska landsbygden under 1900-talet. Många intresanta karaktärer får läsaren möte genom Mak's text. Relationerna till städer, modernitet blir beskrivna. Detta är en frisisk by, men det skulle kunna vara vilken by som helst i Västeuropa. Om man är intressarad av 1900-talets landsbygdsutveckling så är denna en lättläst och läsvärd bok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)